Ojoj. Hela 38 besökare på bloggen idag. Kan ni tänka er så många haha. Skämt o sido.
Magen vrider sig av hunger men som om jag skulle palla gå upp och laga mat nu? Nä fy fan. Har haft pole pass ikväll och planerat koreografi till uppvisningen så jag känner mig rätt D-Ö-D. Någon annan som borde DÖ är fabian skitbengtsson. Åh snälla lilla prtönt hitta tillbaks till din gamla kartong din fule fan. Herregud! Har karln tvångstankar och spasmer på samma gång? Fy fan vilken jävla idiot.
Nu har jag något i ögat också. Hurra!
söndag 8 januari 2012
då
ja jag kan väl erkänna att jag får rätt så mycket ångest när jag tittar på gamla bilder. jag var så annorlunda jämfört med hur jag är nu, hur jag ser ut nu.. jag vägde som mest ca 76 kilo. sommaren 2008 fick jag min ADD diagnos och således började min medicinering med concerta. jag gick ner 15 kg på tre månader..
ja ni ser ju själva hur jag såg ut:P
ja ni ser ju själva hur jag såg ut:P
(L: hoppas det var ok att jag la upp bilden, säg till annars så tar jag bort den)
Mamma
Inatt har jag vaknat av att jag har skrikit efter mamma, jag vet inte hur många gånger. Minns inte vad jag har drömt men jag grät och jag grät.
Ikväll blir det dans med tjejerna. Jag längtar verkligen.
Ikväll blir det dans med tjejerna. Jag längtar verkligen.
lördag 7 januari 2012
Att våga
Har inte riktigt vågat outa min blogg på facebook än. Är rädd att folk ska tycka illa om mig då. Tycka att jaha, hon är en sån där aspergare som söker uppmärksamhet alltså.
Jag har alltid haft svårt att beskriva för folk hur jag känner, på riktigt, här inuti. Jag har svårt att öppna mig och visa vem jag. Jag har jättesvårt med det. Är rädd att jag ska bli missuppfattad.
Därför har jag den här bloggen. Där jag kan skriva allt som försigår i mitt huvud. Ni kanske lär er mycket mer om mig genom bloggen..
Jag söker inte uppmärksamhet.
Jag söker förståelse. För jag är så rädd inför framtiden, jobb osv, nya vänner.
Aspergen ställer till med mycket negativt men även positivt.
Så. borde jag outa bloggen o visa vem jag är och vad jag har i min ryggsäck?För den är helt proppfull av precis allt.
Jag har alltid haft svårt att beskriva för folk hur jag känner, på riktigt, här inuti. Jag har svårt att öppna mig och visa vem jag. Jag har jättesvårt med det. Är rädd att jag ska bli missuppfattad.
Därför har jag den här bloggen. Där jag kan skriva allt som försigår i mitt huvud. Ni kanske lär er mycket mer om mig genom bloggen..
Jag söker inte uppmärksamhet.
Jag söker förståelse. För jag är så rädd inför framtiden, jobb osv, nya vänner.
Aspergen ställer till med mycket negativt men även positivt.
Så. borde jag outa bloggen o visa vem jag är och vad jag har i min ryggsäck?För den är helt proppfull av precis allt.
Isolera in mig i tysthet
Jag mår så jävla dåligt. Susar i öronen, hjärtklappning, varm i hela kroppen, huvudvärk och ångest. Legat i sängen hela kvällen som en rutten kyrkråtta. Allt jag vill är ju att äta en jävla chokladkaka! Marabou apelsinkrokant.
Men nä. Här ska lidas! Snälla bryt benen på mig på en gång för jag vet inte vad jag ska ha dom till nu ändå. Orkar inte röra mig ett piss.
Mitt humör går upp och ner. Natten var vinglig, rent ut sagt. Tusen saker händer i kropp och själ. Jag gråter och jag lämnar. Jag fokuserar och får utbrott.
Just nu kan väl alla ljud bara ta och upphöra? Försvinna TOTALT?! Har hört att det finns hörapparater för de som hör för bra. Som jag tex. Hör allt in i minsta detalj. En sån hörapparat gör att man inte hör allt jobbigt.
Snälla jävla hyresvärd. SKÄNK BORT HUSET ( eftersom inte en käft vill köpa detta ruckel ) SÅ ATT NÅGON MED FÖRSTÅND KAN TA TUMMEN UR RÖVEN SAMT PLÅNBOKEN OCH ISOLERA LITE?
Tänkte att det kunde vara en bra ide bara. Vet inte hur länge till jag orkar höra mors lilla skiolle och annat skräp.
Hej
Men nä. Här ska lidas! Snälla bryt benen på mig på en gång för jag vet inte vad jag ska ha dom till nu ändå. Orkar inte röra mig ett piss.
Mitt humör går upp och ner. Natten var vinglig, rent ut sagt. Tusen saker händer i kropp och själ. Jag gråter och jag lämnar. Jag fokuserar och får utbrott.
Just nu kan väl alla ljud bara ta och upphöra? Försvinna TOTALT?! Har hört att det finns hörapparater för de som hör för bra. Som jag tex. Hör allt in i minsta detalj. En sån hörapparat gör att man inte hör allt jobbigt.
Snälla jävla hyresvärd. SKÄNK BORT HUSET ( eftersom inte en käft vill köpa detta ruckel ) SÅ ATT NÅGON MED FÖRSTÅND KAN TA TUMMEN UR RÖVEN SAMT PLÅNBOKEN OCH ISOLERA LITE?
Tänkte att det kunde vara en bra ide bara. Vet inte hur länge till jag orkar höra mors lilla skiolle och annat skräp.
Hej
LCHF dag 5 & 6
Blev lite dåligt med mat igår.
Så det blev bara stekt ägg och bacon och till kvällsmat kyckling i ugn med mozarella, körsbärstomater, färska champinjoner osv med bacon och sallad.
Idag:
Frukost: 1 paket bacon och stekt ägg.
Kvällsmat: strimlad kyckling med chili och broccoli och sallad.
Övrigt: kopiösa mängder vatten och lite hallon med vispad grädde.
Idag är jag klen. Trött. Huvudvärk. Trött igen. Inte så sugen på mat alls.
Men detta mående har inte bara att göra med LCHF att göra. Och NEJ jag är inte gravid.
Imorgon ska jag till studion och träna med bästa tjejerna. Jag trivs så sjukt bra med dom. Våran uppvisning 14/1 kommer bli riktigt cool!
Nu tappade jag humöret för den där fula fittan (ursäkta språket) Lillemor visade sig i tv rutan. Köp skilda världar och få epilepsi på köpet.
Så det blev bara stekt ägg och bacon och till kvällsmat kyckling i ugn med mozarella, körsbärstomater, färska champinjoner osv med bacon och sallad.
Idag:
Frukost: 1 paket bacon och stekt ägg.
Kvällsmat: strimlad kyckling med chili och broccoli och sallad.
Övrigt: kopiösa mängder vatten och lite hallon med vispad grädde.
Idag är jag klen. Trött. Huvudvärk. Trött igen. Inte så sugen på mat alls.
Men detta mående har inte bara att göra med LCHF att göra. Och NEJ jag är inte gravid.
Imorgon ska jag till studion och träna med bästa tjejerna. Jag trivs så sjukt bra med dom. Våran uppvisning 14/1 kommer bli riktigt cool!
Nu tappade jag humöret för den där fula fittan (ursäkta språket) Lillemor visade sig i tv rutan. Köp skilda världar och få epilepsi på köpet.
fredag 6 januari 2012
Kläder tillsalu kom ba kom
Shit vad har jag gjort idag egentligen?
Sålt en jävla massa gammalt kraffs. Har hur mycket kläder som helst. Kanske skulle ha loppis här hemma? Kol o köp det ni vill för billig peng.
Har alla möjliga kläder i färger o coola tryck.
storlekar : XS, S, M, L
Fredrik kör en Cold in the D
Orginalet. NI MÅSTE SE. Dom är HELT seriösa alltså. Så sjuuukt dåligt hahahhaa. När andra eller tredje reffen kommer så blir det i otakt också hahaha.
sen blir det fredriks version, eftersom det har blivit våran lilla grej att alltid sjunga den.
sen blir det fredriks version, eftersom det har blivit våran lilla grej att alltid sjunga den.
torsdag 5 januari 2012
LCHF dag 4
Frukost: Kycklingen från igår med broccoli.
Lunch: Köttfärssås med en massa götta i (lök, paprika, färska champinjoner, grädde, krossade tomater, kummin, svartpeppar, salt, lite tomatpuré)
"Mellanmål" Vispad grädde med några hallon
Kvällsmat: Köttfärssås.
Sjukt gott att bara äta köttfärssås, vad fan ska man ha pasta för? Onödigt
Lunch: Köttfärssås med en massa götta i (lök, paprika, färska champinjoner, grädde, krossade tomater, kummin, svartpeppar, salt, lite tomatpuré)
"Mellanmål" Vispad grädde med några hallon
Kvällsmat: Köttfärssås.
Sjukt gott att bara äta köttfärssås, vad fan ska man ha pasta för? Onödigt
onsdag 4 januari 2012
LCHF dag 3
Frukost: Fläskfile gräddsås och broccoli
Lunch: 2 stekta ägg med bacon
Kvällsmat: Kyckling i ugn med bacon, färska champinjoner, timjan, persilja och grädde, salsasås, broccoli och grönsallad. (Se bild hehe)
Har lite hjärtklappning så här dag 3 men inte värre än så. Första gågen jag avgiftadr mig från kolhydrater och socker var jag så klen så ni kan inte tro. Nu är väl kroppen mer van.
Nu jävlar ska rutorna fram!
Lunch: 2 stekta ägg med bacon
Kvällsmat: Kyckling i ugn med bacon, färska champinjoner, timjan, persilja och grädde, salsasås, broccoli och grönsallad. (Se bild hehe)
Har lite hjärtklappning så här dag 3 men inte värre än så. Första gågen jag avgiftadr mig från kolhydrater och socker var jag så klen så ni kan inte tro. Nu är väl kroppen mer van.
Nu jävlar ska rutorna fram!
tisdag 3 januari 2012
LCHF dag 2
Hej.
Tänkte att jag skulle skriva några ord. Ni vet, det här med bloggandet går upp och ner hela tiden. Ibland har jag ingen inspiration över huvud taget. Som nu tex. Vad ska jag ens skriva om?
Igår var första dagen på vår LCHF resa. Är så taggad så jag kan dö. Jag har verkligen gått upp i vikt efter sommaren. Som en jävla ungspannkaka som man inte sticker hål i. Nu ska all vätska bort! För det är mest vätska jag har samlat på mig.
Sist jag hade min LCHF period skrev jag matdagbok, det gjorde att jag fortsatte att äta, jag vet inte varför men jag tänker fortsätta att skriva vad jag äter för det gör mig mer motiverad.
Igår (2/1)
Frukost: Kyckling med broccoli och chilisås (grädde ost och chilisås) Att äta riktig mat till frukost är det bästa. OM du äter rätt dvs..
Lunch: Mer kyckling med broccoli och chilisås.
Kvällsmat: Korvstroganoff (creme fraiche, grädde, lök, dijonsenap och litelite matpuré) med broccoli
Idag (3/2)
Frukost: 2 stekta ägg och 1 pkt bacon.
Lunch: Fläskytterfilé med gräddsås (skyn från fläskfilén och grädde) sallad, broccoli och egengjord salsasås (tomater, passerade tomater, kummin, lime, vitlök, röd chili, lök, svartpeppar, salt)
Kvällsmat: Kycklingklubbor med broccoli.
BLIR JAG ALDRIG TRÖTT PÅ BROCCOLI? undrar väl ni.
Svar: NEJ! Broccoli och ägg är det bästa och nyttigaste som finns!
Tänkte att jag skulle skriva några ord. Ni vet, det här med bloggandet går upp och ner hela tiden. Ibland har jag ingen inspiration över huvud taget. Som nu tex. Vad ska jag ens skriva om?
Igår var första dagen på vår LCHF resa. Är så taggad så jag kan dö. Jag har verkligen gått upp i vikt efter sommaren. Som en jävla ungspannkaka som man inte sticker hål i. Nu ska all vätska bort! För det är mest vätska jag har samlat på mig.
Sist jag hade min LCHF period skrev jag matdagbok, det gjorde att jag fortsatte att äta, jag vet inte varför men jag tänker fortsätta att skriva vad jag äter för det gör mig mer motiverad.
Igår (2/1)
Frukost: Kyckling med broccoli och chilisås (grädde ost och chilisås) Att äta riktig mat till frukost är det bästa. OM du äter rätt dvs..
Lunch: Mer kyckling med broccoli och chilisås.
Kvällsmat: Korvstroganoff (creme fraiche, grädde, lök, dijonsenap och litelite matpuré) med broccoli
Idag (3/2)
Frukost: 2 stekta ägg och 1 pkt bacon.
Lunch: Fläskytterfilé med gräddsås (skyn från fläskfilén och grädde) sallad, broccoli och egengjord salsasås (tomater, passerade tomater, kummin, lime, vitlök, röd chili, lök, svartpeppar, salt)
Kvällsmat: Kycklingklubbor med broccoli.
BLIR JAG ALDRIG TRÖTT PÅ BROCCOLI? undrar väl ni.
Svar: NEJ! Broccoli och ägg är det bästa och nyttigaste som finns!
söndag 1 januari 2012
Alice madness returns
Alice och jag är osams just nu. Bankade huvudet i en hård järnkant och började grina för att jag blev så arg.
Annars älskar jag spelet
Annars älskar jag spelet
lördag 31 december 2011
silver
det är silver glitter o glamour tema ikväll dit jag ska. så jag har sminkat silver över hela ögonen och ut mot håret. syns dåligt i det här ljuset. kommer bättre bilder sen. har även satt i några "smycken" i håret.
fredag 30 december 2011
Perfekt
Idag är en bra dag. Mår bra kroppsligt och själsligt. Allt måste vara perfekt för att jag ska må bra. Sjukt jobbigt men sant. Nu är allt perfekt; städat hemmet, fin sminkning, håret känns bra, jag är inte trött i kroppen eller är extra känslig (jag är grymt känslig i kroppen, minsta lilla beröring på fel sätt kan få mig helt ur balans) jag spelar alice madness returns som är sjukt kul och nu ska jag få mat. Det luktar gott här också.
Fyfan
Fyfan här skulle man sova.. Men det gick ju som det gick när jag valde att ha Försvunnen som godnattfilm. Haft hjärtklappning filmen igenom. Är så fruktansvärt stresskänslig. Var så jävla spännande. För att få en konstrast på det hela så ska jag nu se på saltkråkan, tjorven båtsman och mysak rättare sagt. Mysak är väl den där säljäveln va? Eller var det moses?
Herregud. Godnatt!
Herregud. Godnatt!
onsdag 28 december 2011
Obh nordica glassmaskin
Någon som har provat denna glassmaskin? Tips? Gjorde en smet i all hast nyss, men efter 15 min i maskinen blev den rätt rinnig och grynig. Varför?
tisdag 27 december 2011
Hallonlaktrisskallar
Ja en annan ligger här i sängen och svinar med godis. Äter ju bara halva hallonlaktrisskallar så det blir endel över:P
Mellandagsrean gick bra. Blev en väska och lite andra småsaker.
Min syster med familj är hemma. Är så himla roligt att träffa dom.
Äh vet inte vad jag ska skriva. Ska glo på svtplay appen o hitta någon bra dokumentär.
Dokumentär=det bästa som finns
Mellandagsrean gick bra. Blev en väska och lite andra småsaker.
Min syster med familj är hemma. Är så himla roligt att träffa dom.
Äh vet inte vad jag ska skriva. Ska glo på svtplay appen o hitta någon bra dokumentär.
Dokumentär=det bästa som finns
måndag 26 december 2011
Ångest
Helt uppsvullen hela jag efter denna jul. Har vräkt i mig så mycket mat och elände så hälften vore nog. Men jag tänker passa på nu. För den 1:a januari ställer jag (och mathilda, fredrik o tommi) mig i fotostudion i underkläder och plåtar bild på gris'n. Sen kör vi stenhård LCHF och jag kör pole och styrke/corepass på badhuset regelbundet. Sedan fotar vi oss igen efter någon månad och ser resultatet. Det ska bli sjukt kul. Lägger nog upp bilderna här sedan.
Annars har jag ångest. Det brinner inuti. Klibbigt och varmt. Som gammal vidrig honung.
Imorgon ska jag på mellandagsrea. Hur nu det ska gå. Att gå i affärer med mycket folk är inte min starkaste sida. Det kommer bli väldigt rörigt för huvudet och jag kommer vara slut efteråt.
Ush godnatt.
Annars har jag ångest. Det brinner inuti. Klibbigt och varmt. Som gammal vidrig honung.
Imorgon ska jag på mellandagsrea. Hur nu det ska gå. Att gå i affärer med mycket folk är inte min starkaste sida. Det kommer bli väldigt rörigt för huvudet och jag kommer vara slut efteråt.
Ush godnatt.
söndag 25 december 2011
fredag 23 december 2011
Martha Marcy May Marlene
Jahapp. Dagen före julafton. Jag och Tommi har varit hos mamma och pappa idag och ätit mat, klätt julgranen och haft minijulafton och öppnat paket. Mamma jobbar ju imorgon och Tommi åker till sin bror så det kändes bäst att öppna idag. Jag och pappa åker till mormor imorgon och firar med lite släktingar..
Blablabla fyfan vad tråkigt för er att veta egentligen :P
Just nu glor jag på City of angels, som Elisa tipsade mig om. Verkar vara en riktigt bra film.
Igår tittade jag på en superbra film; Martha Marcy May Marlene, handlar om en tjej som blev med i en sekt. Dock var inte hela filmen med? Slutade mitt i. Verkar som att alla versioner som är ute på piratebay är så? Fyfan så jävla irriterande.
Jag skulle vilja ha en imovane.
Hejdå
Blablabla fyfan vad tråkigt för er att veta egentligen :P
Just nu glor jag på City of angels, som Elisa tipsade mig om. Verkar vara en riktigt bra film.
Igår tittade jag på en superbra film; Martha Marcy May Marlene, handlar om en tjej som blev med i en sekt. Dock var inte hela filmen med? Slutade mitt i. Verkar som att alla versioner som är ute på piratebay är så? Fyfan så jävla irriterande.
Jag skulle vilja ha en imovane.
Hejdå
torsdag 22 december 2011
Fortsättning på aspergerinlägget
Tack för fin respons från tidigare inlägg.
Jag tänkte fortsätta med punkter över aspergerdrag som är typiska för mig.
* Ljud; min största fiende. Det värsta, absolut värsta är när det piper ur näsan när någon andas. Det gör så fruktansvärt ont i mitt huvud, känns som att någon kör in en kanyl rätt ner i hjärnan på mig och härjar runt. Jag hör ljud som andra inte ens reflekterar över. Det kan vara en bil som står igång någonstans i mitt kvarter som man bara hör ett uns av, det räcker för mig, det blir någon speciell basnivå som jag inte tål. Blir tjockt i hela huvudet och jag blir helt ur fokus. Det kan vara att någon pillar med sina naglar mot varandra så att det knäpper till, förstår ni hur jag menar? Det kan vara att någon drar sina händer mot sina kläder, det låter otroligt obehagligt. Speciellt om det är typ prasselbyxor; AVLIDER.
* Allt går i perioder för mig. Jag snöar in i saker. Ibland kan det vara att tugga på is helt maniskt. För att sedan hata det av hela mitt hjärta. Det har varit allt från frysta chockladbollar, färgen rosa, is, frökusar (brödet) och criminal minds. Det är BARA det som gäller då. Mina närmaste kan bli rätt förvirrad när dom erbjuder mig något av ovanstående, och jag svarar "nej ush". Dom förstår inte varför eftersom jag dagen innan och kanske flera veckor tillbaka har ÄLSKAT det? Nej rätt som det är tröttnar jag och då vill jag inte ha det över huvud taget. Jag kan till och med sluta tycka om saker efter ett tag. Kan rent utav bli äcklad.
* Jag har svårt att ställa om mitt huvud när jag har varit på besök hos tex min syster eller haft besök över en helg. När jag sedan åker hem eller personen som har varit hos mig åker hem så blir jag otroligt förvirrad. Jag ställer ju in mig på en speciell känsla och ett speciellt beteende när jag åker iväg eller när någon kommer hit. När jag sedan blir ensam igen blir jag så himla förvirrad och har svårt att ställa om mig. Det blir tomt och jag får sådan ångest. Jag vet inte hur jag ska hantera det.
Att komma hem från en längre semester känns jättekonstigt. Jag var ju nyss i thailand och nu är jag hemma? Hinner inte med i hjärnan på något vis.
* Jag har väldigt svårt för kallprat. När jag säger något så har det alltid en betydelse. Att kallprata förstår jag mig inte på. Varför kan folk inte bara säga något som dom menar, som är viktig, en fråga. Säga vad dom VILL istället för att prata om saker som både denne OCH JAG skiter helt fullkomligt i. Jag säger typ aldrig något i onödan.
* Jag tror att andra ska förstå vad jag menar och hur jag fungerar jämt. Exempel: min pojkvän blir ofta irriterad över att jag ofta aldrig svarar när han berättar något. JAG blir irriterad över att han inte förstår att JAG HAR HÖRT, JAG HAR JU TVÅ ÖRON SÅ VARFÖR SKULLE JAG INTE HA HÖRT? Således; varför måste jag säga "ja" efter allt han berättar?
Nu är jag trött i hjärnan. Fortsätter vid tillfälle.
Jag tänkte fortsätta med punkter över aspergerdrag som är typiska för mig.
* Ljud; min största fiende. Det värsta, absolut värsta är när det piper ur näsan när någon andas. Det gör så fruktansvärt ont i mitt huvud, känns som att någon kör in en kanyl rätt ner i hjärnan på mig och härjar runt. Jag hör ljud som andra inte ens reflekterar över. Det kan vara en bil som står igång någonstans i mitt kvarter som man bara hör ett uns av, det räcker för mig, det blir någon speciell basnivå som jag inte tål. Blir tjockt i hela huvudet och jag blir helt ur fokus. Det kan vara att någon pillar med sina naglar mot varandra så att det knäpper till, förstår ni hur jag menar? Det kan vara att någon drar sina händer mot sina kläder, det låter otroligt obehagligt. Speciellt om det är typ prasselbyxor; AVLIDER.
* Allt går i perioder för mig. Jag snöar in i saker. Ibland kan det vara att tugga på is helt maniskt. För att sedan hata det av hela mitt hjärta. Det har varit allt från frysta chockladbollar, färgen rosa, is, frökusar (brödet) och criminal minds. Det är BARA det som gäller då. Mina närmaste kan bli rätt förvirrad när dom erbjuder mig något av ovanstående, och jag svarar "nej ush". Dom förstår inte varför eftersom jag dagen innan och kanske flera veckor tillbaka har ÄLSKAT det? Nej rätt som det är tröttnar jag och då vill jag inte ha det över huvud taget. Jag kan till och med sluta tycka om saker efter ett tag. Kan rent utav bli äcklad.
* Jag har svårt att ställa om mitt huvud när jag har varit på besök hos tex min syster eller haft besök över en helg. När jag sedan åker hem eller personen som har varit hos mig åker hem så blir jag otroligt förvirrad. Jag ställer ju in mig på en speciell känsla och ett speciellt beteende när jag åker iväg eller när någon kommer hit. När jag sedan blir ensam igen blir jag så himla förvirrad och har svårt att ställa om mig. Det blir tomt och jag får sådan ångest. Jag vet inte hur jag ska hantera det.
Att komma hem från en längre semester känns jättekonstigt. Jag var ju nyss i thailand och nu är jag hemma? Hinner inte med i hjärnan på något vis.
* Jag har väldigt svårt för kallprat. När jag säger något så har det alltid en betydelse. Att kallprata förstår jag mig inte på. Varför kan folk inte bara säga något som dom menar, som är viktig, en fråga. Säga vad dom VILL istället för att prata om saker som både denne OCH JAG skiter helt fullkomligt i. Jag säger typ aldrig något i onödan.
* Jag tror att andra ska förstå vad jag menar och hur jag fungerar jämt. Exempel: min pojkvän blir ofta irriterad över att jag ofta aldrig svarar när han berättar något. JAG blir irriterad över att han inte förstår att JAG HAR HÖRT, JAG HAR JU TVÅ ÖRON SÅ VARFÖR SKULLE JAG INTE HA HÖRT? Således; varför måste jag säga "ja" efter allt han berättar?
Nu är jag trött i hjärnan. Fortsätter vid tillfälle.
LCHF
Överallt idag står det på löpsedlarna "SÅ SJUK BLIR DU AV LCHF-DIETEN!". Jäkligt kul att media går och säger tvärtemot resultaten från befolkningen. Man får astma, psoriasis, cancer m.m av den s.k "dieten". Då undrar man ju.. hur kommer det sig att vänners psoriasis, min pojkväns astma, (med mera med mera) blivit hundrafallt BÄTTRE? Hur kan man vilja förpesta befolkningens sinnen med humbug och skitsnack? Hur kommer det sig att SAMTLIGA VÄRDEN är mycket bättre efter bara nån månad på den s.k "dieten"? Är det magi? Finns tomten trots allt? På med foliehatten gott folk. Media är i farten igen..
onsdag 21 december 2011
Asperger
Har funderat länge över det här. Om jag ska berätta eller inte berätta, offentligt. Tänkte att nej, skiter i det. Kändes lite skämmigt på något vis. Sen tänkte jag om. Jag vet ju själv hur mycket jag uppskattar när någon delar med sig av sin diagnos/problematik på sina bloggar. Det är så skönt att veta att jag inte är ensam. Så jag tänktehelt enkelt att jag inte kan vara den enda som känner så. Därför tänker jag dela med mig om min diagnos Asperger Syndrom.
Jag fick min ADD diagnos 2008. Redan då var läkare och psykologer inne på just asperger. Men det var inte förens sommaren 2010 som dom konstaterade att jag har asperger. Det var som att alla bitar föll på plats. Har gått i alla år och undrat över varför jag har så konstiga ideer och beteenden. Har trott att jag har varit helt ensam om det, men oj så fel jag hade. Visste inte så mycket om asperger alls, läste på mycket om det och jag förstod mer och mer varför jag fungerar som jag gör. Det var och är en lättnad. Jag menar inte att jag är glad över det så att jag kan skylla mina dåliga beteenden, inte alls! Jag är glad för min egen skull, att jag får den hjälp jag behöver och bättre förståelse av människor i min närhet. För många har min aspergerdiagnosvarit helt solklar. Ingen tvekan om att jag har det.
Men dom som inte KÄNNER mig förstår inte riktigt. Dom som bara träffar mig väldigt ytligt och inte i längre perioder. Hade dom levt med mig och vart med i min vardag jämt skulle dom förstå.
Vilka drag är drag är då typiska för mig?
•Jag vill ha allt på mitt sätt. Sitta på samma plats, ha samma stång på dansen, städa på samma sätt jämt, säger någon att vi ska ses en speciell tid då är det så! Kom inte fem minuter senare. Blir galen om saker inte blir som det är sagt från början. Något jag verkligen var obekväm med var när jag bodde på stan och portdörren jämt stod olåst, dvs; vem som helst kunde plinga på hos mig när som helst, NÄR SOM HELST. En jävla mardröm. Även om det var min egna mamma som kom så blev det så fel i mitt huvud. Jag måste veta sånt helst en dag i förväg så att jag kan förbereda mig mentalt.
•Jag hatar, verkligen hatar att blöta händerna. Eller, det är egentligen när jag torkar som är det vidriga. Känns som att fingrarna gnisslar, som krita mot tavla, så jag smörjer in mig med handkräm DIREKT. Nu för tiden har jag alltid med mig en i jackfickan.
• Man måste vara extremt tydlig när man pratar med mig annars förstår kag oftast inte vad som menas. Jag feltolkar det. Och ironi är något av det svåraste jag vet. Jag kan själv använda mycket ironi men när någon annangör det så blir jag grymt osäker. Vet inte om jag ska skratta eller gråta av förvirring.
• Det jag är intresserad av blir jag bäst på. All annan info som jag inte är intresserad av flyter bort. Faller bort från minnet direkt. Därför har jag haft väldigt kämpigt i skolan. För mig handlade mest om att träna på minnet i skolan, jag förstod ju aldrig innerbörden av all fakta så inför varje prov memorerade jag allt. Efter provet var allt jag memorerat helt borta. Det är skillnad på att plugga och memorera. När man pluggar förstår man i alla fall vad allt handlar om. Man ser helheten. Det gör inte jag om ingen sitter och berättar tydligt med enkla ord. Sån hjälp fick inte jag eftersom ingen visste om min problematik. Därför har min mamma fått hjälpa mig otroligt mycket med skolan.
• Jag har väldigt svårt för kroppskintakt. Soeciellt om man sitter i en soffa eller bil och någon dryg jävel ska sitta och flåsa mig i nacken och nudda sin arm mot min. Det gör verkligen ont i kroppen när någon snuddar vid mig. Samma sak om jag sitter vid ett bord med en kompis mittemot och dennes fot kommer åt min fot. Reflex dirkekt. Drar undan foten om blir faktiskt på rätt dåligt humör om något sånt händer. Det är sjukt obehagligt. Samma om tex min pojkvän ska smeka min på armen så där löst och fint; jag fixar inte det. Om han däremot gör det hårt så går det bra. Annars kryper jag ur mitt eget skinn.
Nu är jag trött i handen. Skriver trots allt från min iphone. Fortsätter väl pö detta ämne vid senare tillfälle.
Jag fick min ADD diagnos 2008. Redan då var läkare och psykologer inne på just asperger. Men det var inte förens sommaren 2010 som dom konstaterade att jag har asperger. Det var som att alla bitar föll på plats. Har gått i alla år och undrat över varför jag har så konstiga ideer och beteenden. Har trott att jag har varit helt ensam om det, men oj så fel jag hade. Visste inte så mycket om asperger alls, läste på mycket om det och jag förstod mer och mer varför jag fungerar som jag gör. Det var och är en lättnad. Jag menar inte att jag är glad över det så att jag kan skylla mina dåliga beteenden, inte alls! Jag är glad för min egen skull, att jag får den hjälp jag behöver och bättre förståelse av människor i min närhet. För många har min aspergerdiagnosvarit helt solklar. Ingen tvekan om att jag har det.
Men dom som inte KÄNNER mig förstår inte riktigt. Dom som bara träffar mig väldigt ytligt och inte i längre perioder. Hade dom levt med mig och vart med i min vardag jämt skulle dom förstå.
Vilka drag är drag är då typiska för mig?
•Jag vill ha allt på mitt sätt. Sitta på samma plats, ha samma stång på dansen, städa på samma sätt jämt, säger någon att vi ska ses en speciell tid då är det så! Kom inte fem minuter senare. Blir galen om saker inte blir som det är sagt från början. Något jag verkligen var obekväm med var när jag bodde på stan och portdörren jämt stod olåst, dvs; vem som helst kunde plinga på hos mig när som helst, NÄR SOM HELST. En jävla mardröm. Även om det var min egna mamma som kom så blev det så fel i mitt huvud. Jag måste veta sånt helst en dag i förväg så att jag kan förbereda mig mentalt.
•Jag hatar, verkligen hatar att blöta händerna. Eller, det är egentligen när jag torkar som är det vidriga. Känns som att fingrarna gnisslar, som krita mot tavla, så jag smörjer in mig med handkräm DIREKT. Nu för tiden har jag alltid med mig en i jackfickan.
• Man måste vara extremt tydlig när man pratar med mig annars förstår kag oftast inte vad som menas. Jag feltolkar det. Och ironi är något av det svåraste jag vet. Jag kan själv använda mycket ironi men när någon annangör det så blir jag grymt osäker. Vet inte om jag ska skratta eller gråta av förvirring.
• Det jag är intresserad av blir jag bäst på. All annan info som jag inte är intresserad av flyter bort. Faller bort från minnet direkt. Därför har jag haft väldigt kämpigt i skolan. För mig handlade mest om att träna på minnet i skolan, jag förstod ju aldrig innerbörden av all fakta så inför varje prov memorerade jag allt. Efter provet var allt jag memorerat helt borta. Det är skillnad på att plugga och memorera. När man pluggar förstår man i alla fall vad allt handlar om. Man ser helheten. Det gör inte jag om ingen sitter och berättar tydligt med enkla ord. Sån hjälp fick inte jag eftersom ingen visste om min problematik. Därför har min mamma fått hjälpa mig otroligt mycket med skolan.
• Jag har väldigt svårt för kroppskintakt. Soeciellt om man sitter i en soffa eller bil och någon dryg jävel ska sitta och flåsa mig i nacken och nudda sin arm mot min. Det gör verkligen ont i kroppen när någon snuddar vid mig. Samma sak om jag sitter vid ett bord med en kompis mittemot och dennes fot kommer åt min fot. Reflex dirkekt. Drar undan foten om blir faktiskt på rätt dåligt humör om något sånt händer. Det är sjukt obehagligt. Samma om tex min pojkvän ska smeka min på armen så där löst och fint; jag fixar inte det. Om han däremot gör det hårt så går det bra. Annars kryper jag ur mitt eget skinn.
Nu är jag trött i handen. Skriver trots allt från min iphone. Fortsätter väl pö detta ämne vid senare tillfälle.
Flödder och nappar
Slitz, veckorevyn, iskallt vatten, HÅRDA GODISNAPPAR och en varm, skön säng. Begär inte så mycket mer.
Börjar bli trött. Tog 25 mg lergigan för någon timme sedan. Nackdelen med dom tabletterna är att det tar så lång tid innan dom kickar in. Haha 'kickar in' som att det skulle vara värsta flöddret. Åh. Flödder. Älskar namnet. Älskar vad det står för. Älskar vad som händer i kroppen. Älskar tankarna, känslorna och den totala friheten. Men nä så kul ska vi inte ha; lergigan är en antihistamin, dvs allergitablett som även fungerar som lugnande.
Förresten. Jag måste passa på att tacka er som har skrivit så fina saker till mig. Har fått höra av fler att dom ser mig som en förebild. Jag blir jätterörd. Är inte van vid att höra sådant. Undrar lite över vad det är egentligen, som gör att dom tycker så. Jag uppskattar det verkligen i alla fall. Tack för att ni tar er tid till att skriva sånt fint till mig.
Nu ska jag läsa. Imorgon ska vi ha minijulafton hos min kusin. Blir en härlig skara av människor.
Sköt om er!
Vilka är ni läsare? Har ni någon blogg?Skriv gärna!:)
Börjar bli trött. Tog 25 mg lergigan för någon timme sedan. Nackdelen med dom tabletterna är att det tar så lång tid innan dom kickar in. Haha 'kickar in' som att det skulle vara värsta flöddret. Åh. Flödder. Älskar namnet. Älskar vad det står för. Älskar vad som händer i kroppen. Älskar tankarna, känslorna och den totala friheten. Men nä så kul ska vi inte ha; lergigan är en antihistamin, dvs allergitablett som även fungerar som lugnande.
Förresten. Jag måste passa på att tacka er som har skrivit så fina saker till mig. Har fått höra av fler att dom ser mig som en förebild. Jag blir jätterörd. Är inte van vid att höra sådant. Undrar lite över vad det är egentligen, som gör att dom tycker så. Jag uppskattar det verkligen i alla fall. Tack för att ni tar er tid till att skriva sånt fint till mig.
Nu ska jag läsa. Imorgon ska vi ha minijulafton hos min kusin. Blir en härlig skara av människor.
Sköt om er!
Vilka är ni läsare? Har ni någon blogg?Skriv gärna!:)
Pang
Fyfan direkt efter bilden togs brakade jag ner med skallen före. Har jätte stor bula som gör ont plus att jag brände upp axeln och kom åt en nerv i armbågen så hela armen värker :P
JAG SATTE TRICKET I ALLA FALL! det är det som räknas!!
nytt trick till och med.
Etiketter:
Choose art,
Foto,
Foto - Pole Dance,
Pole Dance,
Träning
tisdag 20 december 2011
Godis
Känner mig inte på världens bästa humör ikväll. Jag vill förfan ha godis. Hårda jävla nappjävlar. Men jag orkar inte gräva fram min bil under all snö. Dra åt helvete
Strippa?
Ni anar inte hur ofta folk kallar mig för strippa, luder, hora, bimbo och alla andra fula ord. Jag vet att jag får ta den smällen som lägger upp bilder på mina trick, men jag tänker aldrig acceptera det. Det finns alltså människor som är så inskränkta och efterblivna att dom inte kan inse att pole dance är en sport, en träningsform. Självklart finns det dom som använder stången till något annat; stripp. Men det vill inte jag kalla för pole dance då dom oftast bara åmar sig runt stången och gör sexiga rörelser.
Jag dansar pole dance för träningsformen. Jag har aldrig varit den typen som gillar att dansa så mycket. Jag gillar trickträningen. Det är det jag älskar. Att pusha mig själv framåt och klara av svårare och tyngre trick hela tiden. Jag blir så glad varje gång jag sätter ett specifikt trick, lever på den känslan länge. Och det är väl det som är viktigast, att jag älskar det jag gör? Jag vet att jag borde skita i alla kommentarer jag får; det gör jag också på sätt och vis. Jag blir inte ledsen av allt dom kallar mig, jag blir mest irriterad över att jag inte kan få dom att förstå att jag inte strippar. Jag blir så hjälplös liksom. Jag vill att alla ska öppna ögonen och veta att pole dance faktiskt är en riktig sport.
Jag får också höra att mina föräldrar måste ha utnyttjat mig sexuellt när jag var liten eftersom dom stödjer mig och är stolta över mitt val av träning.
Herregud. Jag har världens bästa föräldrar som stöttar mig till 100% och därför måste dom ha förgripit sig på mig när jag var liten? Tycker mig ana lite avundsjuka. Det kanske är de det hela handlar om? Avundsjuka för att jag vågar stå på mig och som har världens bästa föräldrar, släkt, pojkvän och vänner som tror på mig och stödjer mig i mina val.
Ja det är nog så.
Ett tips till er: Gå i terapi. Någonstans måste man ju börja menar jag..
Jag dansar pole dance för träningsformen. Jag har aldrig varit den typen som gillar att dansa så mycket. Jag gillar trickträningen. Det är det jag älskar. Att pusha mig själv framåt och klara av svårare och tyngre trick hela tiden. Jag blir så glad varje gång jag sätter ett specifikt trick, lever på den känslan länge. Och det är väl det som är viktigast, att jag älskar det jag gör? Jag vet att jag borde skita i alla kommentarer jag får; det gör jag också på sätt och vis. Jag blir inte ledsen av allt dom kallar mig, jag blir mest irriterad över att jag inte kan få dom att förstå att jag inte strippar. Jag blir så hjälplös liksom. Jag vill att alla ska öppna ögonen och veta att pole dance faktiskt är en riktig sport.
Jag får också höra att mina föräldrar måste ha utnyttjat mig sexuellt när jag var liten eftersom dom stödjer mig och är stolta över mitt val av träning.
Herregud. Jag har världens bästa föräldrar som stöttar mig till 100% och därför måste dom ha förgripit sig på mig när jag var liten? Tycker mig ana lite avundsjuka. Det kanske är de det hela handlar om? Avundsjuka för att jag vågar stå på mig och som har världens bästa föräldrar, släkt, pojkvän och vänner som tror på mig och stödjer mig i mina val.
Ja det är nog så.
Ett tips till er: Gå i terapi. Någonstans måste man ju börja menar jag..
måndag 19 december 2011
Tv-serietips - Skins
Tycker du om ungdomsserier? Droger, sex och intriger? Då är skins det du ska titta på. Det är den absolut bästa serien jag vet. Förutom The Walking Dead (som den zombiefetischen jag är).
Skins finns i 5 säsonger. Väntar ivrigt på att säsong sex ska komma. Någon som har koll på när?
Säsong 1-2 handlar om ett ungdomsgäng med bla Sid och Tony. Säsong 3-4 handlar om ett helt annat ungdomsgäng med bla Tonys syster Effie och några andra (EMILY ÄR DEN SNYGGASTE EVER)
Säsong 5 handlar om ett annat gäbg. Ingen från de tidigare säaongerna är med.
Min personliga favorit är Säsongerna 3-4. 1-2 är också sjukt bra. Säsong 5 är sämst. Jävligt dålig i jämförelese med tidigare.
Mycket otrohet, MDMA, cannabis och flummigheter i serien. LOVE IT!
Skins finns i 5 säsonger. Väntar ivrigt på att säsong sex ska komma. Någon som har koll på när?
Säsong 1-2 handlar om ett ungdomsgäng med bla Sid och Tony. Säsong 3-4 handlar om ett helt annat ungdomsgäng med bla Tonys syster Effie och några andra (EMILY ÄR DEN SNYGGASTE EVER)
Säsong 5 handlar om ett annat gäbg. Ingen från de tidigare säaongerna är med.
Min personliga favorit är Säsongerna 3-4. 1-2 är också sjukt bra. Säsong 5 är sämst. Jävligt dålig i jämförelese med tidigare.
Mycket otrohet, MDMA, cannabis och flummigheter i serien. LOVE IT!
Om Pole Dance
Jag får ofta frågor om min träning. Hur länge jag har tränat, hur ofta, vad som krävs osv. Så nu ska jag ta och berätta lite.
Jag började med pole dance 5 augusti 2010 om jag ska vara exakt. Innan dess var jag alltså en riktig latmask, och nu snackar jag verkligen LATMASK. Jag gick inte ens ut på promenader. Tränade absolut ingenting öht. Men så en dag (jag minns inte hur) fick jag för mig att börja med pole dance. Alla runt om mig rynkade på ögonbrynen, småfnissade lite åt min briljanta idé. Jag tror att ingen förstod att jag menade allvar. Jag var stupsäker på att pole dance var något för mig. Jag skulle bli bäst på det helt enkelt. Och ni ska veta att om jag bestämmer mig för någonting så ÄR DET SÅ. Jag går in i det till 100% Kunde jag sluta med droger så kan jag väl för fan bli bra på pole dance också, tänkte jag.
Så jag bokade in mig på en 8 veckors kurs i nivå 1. (=ett pass en gång i veckan på 2h) Min kusin skulle egentligen börja med mig, men hon blev tur i oturen gravid, så hon kunde inte börja och det förstod jag. Men jag hade ju gett mig fan på pole dance och skulle fullfölja det till vilket pris som helst så jag började själv på kursen utan att känna någon (vilket är oerhört stort för mig med tanke på att jag aldrig har klarat av sånt förut, att börja själv på något, måste liksom ha med mig mamma om jag så ska in till tandläkaren, bara det!) Efter mitt första pole dance pass var jag i extas. Jag var så jävla lycklig! Det var ta mig fan det roligaste jag har gjort!
Ända sen augusti 2010 har jag gått på kurs en gång i veckan. Har även egen stång hemma så jag försöker träna lite varje dag. För några veckor sedan blev jag klar med nivå 7 och går för tillfället i en fri nivå. Dvs att man får lära sig vilket trick man vill och allt är fritt, uppvärmning, stretch osv. Vi utformar det efter våra egna behov. I de tidigare nivåerna har det varit specifika trick vid varje pass samt uppvärmning.
Ett pole dancepass på studion där jag går (www.poleandfitnesstudio.se) går till på följande sätt: 45 -60 min uppvärmning, styrketräning och stretch. 30 min - 40 min trickträning och sista 30 - 20 min är det rutindans eller improvisation beroende på vilken nivå man går.
Så, man behöver inte alls vara stark eller vid för att börja med pole dance. Kolla på mig! Jag var vig som ett kylskåp och otränad som en jävla valross. Idag kan jag en jädrans massa trick, jag har långt kvar innan jag har nått mitt mål men jag har kommit en bra bit på vägen.
Ni där ute som funderar på att börja. GÖR DET! Ni kommer inte ångra er. Pole dance är den bästa träningen som finns. Du tränar verkligen HELA kroppen, och du gör det utan att ens tänka på det, du gör det när du har roligt.
Tveka inte :) Vem som helst kan börja. Oavsett tjock, smal, lång, kort, tränad, otränad, vig, kylskåpsvig. Man tränar ju upp sig själv allt eftersom.
Något ni ska vara beredd på är brännmärken, blåmärken och blåsor. Det går inte att undvika. Eftersom det är huden som gör att man hänger kvar i vissa trick så gör det väldigt ont ibland. Det blir bättre med tiden.
Att göra scorpio (hänga i ett ben) gjorde så ont att jag grät förut. Idag känns det inte ett skit.
Man lär sig tekniken tillslut.
Jag började med pole dance 5 augusti 2010 om jag ska vara exakt. Innan dess var jag alltså en riktig latmask, och nu snackar jag verkligen LATMASK. Jag gick inte ens ut på promenader. Tränade absolut ingenting öht. Men så en dag (jag minns inte hur) fick jag för mig att börja med pole dance. Alla runt om mig rynkade på ögonbrynen, småfnissade lite åt min briljanta idé. Jag tror att ingen förstod att jag menade allvar. Jag var stupsäker på att pole dance var något för mig. Jag skulle bli bäst på det helt enkelt. Och ni ska veta att om jag bestämmer mig för någonting så ÄR DET SÅ. Jag går in i det till 100% Kunde jag sluta med droger så kan jag väl för fan bli bra på pole dance också, tänkte jag.
Så jag bokade in mig på en 8 veckors kurs i nivå 1. (=ett pass en gång i veckan på 2h) Min kusin skulle egentligen börja med mig, men hon blev tur i oturen gravid, så hon kunde inte börja och det förstod jag. Men jag hade ju gett mig fan på pole dance och skulle fullfölja det till vilket pris som helst så jag började själv på kursen utan att känna någon (vilket är oerhört stort för mig med tanke på att jag aldrig har klarat av sånt förut, att börja själv på något, måste liksom ha med mig mamma om jag så ska in till tandläkaren, bara det!) Efter mitt första pole dance pass var jag i extas. Jag var så jävla lycklig! Det var ta mig fan det roligaste jag har gjort!
Ända sen augusti 2010 har jag gått på kurs en gång i veckan. Har även egen stång hemma så jag försöker träna lite varje dag. För några veckor sedan blev jag klar med nivå 7 och går för tillfället i en fri nivå. Dvs att man får lära sig vilket trick man vill och allt är fritt, uppvärmning, stretch osv. Vi utformar det efter våra egna behov. I de tidigare nivåerna har det varit specifika trick vid varje pass samt uppvärmning.
Ett pole dancepass på studion där jag går (www.poleandfitnesstudio.se) går till på följande sätt: 45 -60 min uppvärmning, styrketräning och stretch. 30 min - 40 min trickträning och sista 30 - 20 min är det rutindans eller improvisation beroende på vilken nivå man går.
Så, man behöver inte alls vara stark eller vid för att börja med pole dance. Kolla på mig! Jag var vig som ett kylskåp och otränad som en jävla valross. Idag kan jag en jädrans massa trick, jag har långt kvar innan jag har nått mitt mål men jag har kommit en bra bit på vägen.
Ni där ute som funderar på att börja. GÖR DET! Ni kommer inte ångra er. Pole dance är den bästa träningen som finns. Du tränar verkligen HELA kroppen, och du gör det utan att ens tänka på det, du gör det när du har roligt.
Tveka inte :) Vem som helst kan börja. Oavsett tjock, smal, lång, kort, tränad, otränad, vig, kylskåpsvig. Man tränar ju upp sig själv allt eftersom.
Något ni ska vara beredd på är brännmärken, blåmärken och blåsor. Det går inte att undvika. Eftersom det är huden som gör att man hänger kvar i vissa trick så gör det väldigt ont ibland. Det blir bättre med tiden.
Att göra scorpio (hänga i ett ben) gjorde så ont att jag grät förut. Idag känns det inte ett skit.
Man lär sig tekniken tillslut.
Etiketter:
Choose your future,
Foto,
Foto - Pole Dance,
Pole Dance,
Träning
Vad vill ni läsa om?
Efter det långa uppehållet från denna blogg är det lite svårt för mig att veta vad jag ska skriva om.
Vad tycker ni är intressant? Vill ni veta mer om min pole dance träning? Om mina diagnoser? Droger? Katter? Foto? Redigering? Målning? Ångest? Min vardag? Make up? Boktips? Filmtips?
Vad vill DU läsa om? Jag behöver veta så att jag kommer igång på riktigt med den här bloggen igen. Känner att jag inte riktigt vet vad jag ska skriva om längre..
Snälla, svara på detta. Det skulle betyda jättemycket för mig.
Många kramar till er!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)















































