Om Pole Dance

Jag får ofta frågor om min träning. Hur länge jag har tränat, hur ofta, vad som krävs osv. Så nu ska jag ta och berätta lite.

Jag började med pole dance 5 augusti 2010 om jag ska vara exakt. Innan dess var jag alltså en riktig latmask, och nu snackar jag verkligen LATMASK. Jag gick inte ens ut på promenader. Tränade absolut ingenting öht. Men så en dag (jag minns inte hur) fick jag för mig att börja med pole dance. Alla runt om mig rynkade på ögonbrynen, småfnissade lite åt min briljanta idé. Jag tror att ingen förstod att jag menade allvar. Jag var stupsäker på att pole dance var något för mig. Jag skulle bli bäst på det helt enkelt. Och ni ska veta att om jag bestämmer mig för någonting så ÄR DET SÅ. Jag går in i det till 100% Kunde jag sluta med droger så kan jag väl för fan bli bra på pole dance också, tänkte jag.
Så jag bokade in mig på en 8 veckors kurs i nivå 1. (=ett pass en gång i veckan på 2h) Min kusin skulle egentligen börja med mig, men hon blev tur i oturen gravid, så hon kunde inte börja och det förstod jag. Men jag hade ju gett mig fan på pole dance och skulle fullfölja det till vilket pris som helst så jag började själv på kursen utan att känna någon (vilket är oerhört stort för mig med tanke på att jag aldrig har klarat av sånt förut, att börja själv på något, måste liksom ha med mig mamma om jag så ska in till tandläkaren, bara det!) Efter mitt första pole dance pass var jag i extas. Jag var så jävla lycklig! Det var ta mig fan det roligaste jag har gjort!
Ända sen augusti 2010 har jag gått på kurs en gång i veckan. Har även egen stång hemma så jag försöker träna lite varje dag. För några veckor sedan blev jag klar med nivå 7 och går för tillfället i en fri nivå. Dvs att man får lära sig vilket trick man vill och allt är fritt, uppvärmning, stretch osv. Vi utformar det efter våra egna behov. I de tidigare nivåerna har det varit specifika trick vid varje pass samt uppvärmning.

Ett pole dancepass på studion där jag går (www.poleandfitnesstudio.se) går till på följande sätt: 45 -60 min uppvärmning, styrketräning och stretch. 30 min - 40 min trickträning och sista 30 - 20 min är det rutindans eller improvisation beroende på vilken nivå man går.

Så, man behöver inte alls vara stark eller vid för att börja med pole dance. Kolla på mig! Jag var vig som ett kylskåp och otränad som en jävla valross. Idag kan jag en jädrans massa trick, jag har långt kvar innan jag har nått mitt mål men jag har kommit en bra bit på vägen.

Ni där ute som funderar på att börja. GÖR DET! Ni kommer inte ångra er. Pole dance är den bästa träningen som finns. Du tränar verkligen HELA kroppen, och du gör det utan att ens tänka på det, du gör det när du har roligt.

Tveka inte :) Vem som helst kan börja. Oavsett tjock, smal, lång, kort, tränad, otränad, vig, kylskåpsvig. Man tränar ju upp sig själv allt eftersom.

Något ni ska vara beredd på är brännmärken, blåmärken och blåsor. Det går inte att undvika. Eftersom det är huden som gör att man hänger kvar i vissa trick så gör det väldigt ont ibland. Det blir bättre med tiden.
Att göra scorpio (hänga i ett ben) gjorde så ont att jag grät förut. Idag känns det inte ett skit.
Man lär sig tekniken tillslut.

Vad vill ni läsa om?

Efter det långa uppehållet från denna blogg är det lite svårt för mig att veta vad jag ska skriva om.
Vad tycker ni är intressant? Vill ni veta mer om min pole dance träning? Om mina diagnoser? Droger? Katter? Foto? Redigering? Målning? Ångest? Min vardag? Make up? Boktips? Filmtips?

Vad vill DU läsa om? Jag behöver veta så att jag kommer igång på riktigt med den här bloggen igen. Känner att jag inte riktigt vet vad jag ska skriva om längre..

Snälla, svara på detta. Det skulle betyda jättemycket för mig.

Många kramar till er!

#Färdig

Jag tror att jag känner mig rätt färdig med den här bloggen nu. Så jag säger det igen, jag har en ny blogg som är lösenordsskyddad, vill du ha adressen, användarnamn och lösenord, skicka ett mail till mig!

sophie.propp@live.se

Vem vet, med min ADD som gör att jag svänger så in i fan så kan det tänkas att jag börjar babbla här igen. Men just nu känner jag ingen motivation alls.

Hejdå alla fina bloggläsare, ni har varit och är bäst! Tveka inte att skicka mail till mig.

#Pole Dance

Jag längtar så himla mycket tills jag har råd att köpa en strippstång (ja ni hörde rätt) Jag ska börja dansa pole-dance, vlket inte är behöver vara den typiska klä av sig dansen. Stången är portabel och går att plocka upp och ner smidigt så den ska jag ha i lägenheten. Det är bara att ta bort tex rumsbordet så kan jag klänga och dansa. Man får en instruktions DVD så man lär sig, för om jag ska börja på en pole dance kurs så är närmaste staden Uppsala och det känns inte så lockande att åka ända dit.. Jag försöker på egen hand först.

#Hejdå alla!

Tänkte bara förvana er om att snart är det färdigbloggat för mig. Jag har bestämt mig och det blir bäst så. Jag ska ta bort hela bloggen och sedan får människor skriva till min mail om dom är nyfikna hur det går för mig osv. Jag vet inte riktigt när jag ska ta bort den än för jag ska skriva ut alla mina inlägg så jag har dom kvar. Jag tänker knappast radera allt jag har gått igenom. Det vill jag ha kvar som minnen som jag kan gå tillbaks till.

Alternativen för framtiden kommer att vara att jag antingen skapar en blogg som enbart handlar om mitt pärlplatts/tavel skapande/säljande. Eller att jag skapar en blogg där jag bara skriver om min diagnos/psykiatrin i allmänhet och inga andra personliga saker, inga bilder, ingenting.

Det är vad som kommer att ske. Så snart är det slut på mina ord, jag har min mailadress som sagt om någon känner att dom vill skriva.

Det kommer inte att hända idag, eller imorgon. Men inom en snar framtid är bloggen borta (jag kommer skriva i bloggen fram tills dess) Jag tackar för mig tills vidare. 

#Poesia

En vecka tog det för mig att bli klar med teoritesterna. Nu får jag boka skrivning om jag vill!!

Nej jag är inge sugen på att sriva, spar alla ord till min diktsamling som nu har 10 färdiga dikter. Det är en väldigt ärlig poesi som jag skriver. Det skulle vara kul att ha någon frän framsida till samlingen.. Tåls att tänka på.

Snart blir det buss till skolan och 3 timmars textrespons.

#Moderna museet, hotell, syster och körkortsteori

Hej vänner.

Jag har inte haft tid att blogga eftersom jag inte har suttit framför en datorn sen i onsdags. Tommi och jag har nämligen varit i Stockholm med skolan och gått en intressant guidad tur på moderna museet. Det var tänkt att vi skulle gå på kulturhuset på kvällen och lyssna på författaren Sofi Oksanen men jag hade fel skor med mig till Stockholm och dom blev så klart dyngsura av all slasksnö så det sipprade vatten mellan tårna när jag gick. Tommi och jag stannade kvar på hotellet istället. Vi bodde på samma hotell som jag och min kusin bodde på för ett år sedan, jääätte fint :)

På fredagen åkte vi till Södertälje, gick på stan en sväng och köpte två fina lyktor på indiska och ett pärlsätt med massa fränt innehåll. Sen kom syster och hennes man och hämtade oss. Vi har sovit där hela helgen och kom hem igår. Det har varit lugnt och skönt med god mat! Mamma och pappa kom även dit i fredags.  Magen har minsann växt en hel del på syrran, ser så himla mysigt ut! Längtar tills barnet kommer ut:)
Annars kämpar jag på med mitt förbannade körkort. Jag fickk godkänt på fas F i onsdags och när jag berättade det för receptionisten blev hon så glad att hon började gråta!! Igår kväll gjorde jag distanstester hemmifrån på repetitionen, har kämpat med 15 tester säkert och fick hela tiden ca 4 poäng ifrån godkänt. När jag var inne på det sista testet jag hade kvar så fick jag helt plöstligt godkänt. Vart så himla lycklig. Trodde aldrig jag skulle få det på sista försöket. Idag blir det att gå till körskolan och göra resten av repetitionerna.

Solen skiner idag också. Nu ska jag duscha.

#Telefontid och körlektion

BRA dag idag.

Hade först en telefontid med min psykläkare, vi pratade i en halvtimme och kom fram till några saker som förhoppningsvis kommer göra det enklare för mig i framtiden. Tänker inte gå in djupare på det för vissa saker tänker jag hålla för mig själv.

Sen hade jag en dubbel körlektion och vet ni vad? Trots att jag inte har kört sen augusti körde jag nästan felfritt. Så nu har vi tagit bestämda tag och satt som mål att jag skulle vara klar med min teori om senast 14 dagar. Det tycker jag lät jätte bra för annars kommer det aldrig bli av. Tänker ta till hjälp av mitt boendestöd så mycket som det går och så har jag köpt distanstester så jag kan göra testerna hemma. Behövde inte boka in någon till körlektion än eftersom det gick så bra, vi ska kolla av igen efter teorin är färdig sen ta lilla uppkörningen och efter det boka den riktiga. Nu måste jag fixa det här...

Idag kommer min Tommi hem också! Underbart.

#Körkort och sånt

Godmorgon. Gick upp för en timme sen. Vakna med the voice har räddat mig från att sova i evigheter. Nu för tiden ställer jag klockan och går upp mellan 07-08 (jag somnar om ganska ofta men då har jag i alla fall försökt att komma upp och att försöka är ett av mina viktigaste mål här i livet)

Mamma och jag gick till trafikskolan igår och sa att vi måste ta ställning nu och lägga upp en plan så att mitt körkort blir klar någongång. På måndag har jag fått en dubbel körlektion inbokad med min favorit lärare så då ska vi se om jag har tappat något i körningen och isåfall räta till det så jag kan allt utantill igen, Sist jag körde var i augusti så jag kan ha tappat lite grann, men det mesta sitter i det vet jag. Teorin är halvklar, jag har fått godkänt på fas A B C och nu har jag F kvar samt repetition på allt och slutfasen. Men jag måste bli klar nu jag måste verkligen bli det! Jag har hållt på med skiten i ett år nu, lagt ner 14 000 på en intensivkurs som gick åt helvete, allt för att jag tappar glöden, tappar koncentrationen. Skulle helst av allt önska att en osynlig person följde med mig överallt och drog mig till alla ställen och fanns med som ett stöd under hela tiden. Jag känner mig väldigt handikappad till och från. Tycker inte om att ta tag i såna här saker själv, jag behöver någon som pushar på mig och peppar och vägleder. Jag har tur som får min favoritlärare på måndag, hon förstår verkligen hur jag fungerar och är så tydlig med allt när vi övningskör, vilket är ett stort plus: TYDLIGHET. Allt måste vara tydligt i min värld.. Fungerar inte normalt om jag inte är förberedd på saker, om jag inte vet hur saker ska bli, ske och vara.. Jag vet att det är en ganska dålig egenskap men jag försöker träna bort det. Släpper mer och mer på spärren om att saker faktiskt bara kan hända och att saker inte behöver vara så himla tydligt, utan att jag blir rasande..
Det är såna här symptomer till min ADD som min läkare och annan psykpersonal + jag själv, funderar på att det vore bra med KBT-behandling till hösten. Det vore BRA för mig det vet jag men jag är livrädd för att möta alla situationer jag blir rasande i, för att sedan lära mig leva med dom...

Nästa vecka ska jag till sjukhuset och ta blodprov eftersom blodtrycker fortfarande var lågt.. Igår när jag var på psyk gick personalen igenom mina journaler och tittade vilket blodtryck jag hade under den tiden då jag rasade i vikt i takt med medicin-upptrappningen.. Vid ett tillfälle hade jag 95/75 och undra på att jag mådde som jag mådde. Kunde inte äta, kröp genom lägenheten för att jag svimmade om jag reste mig upp. Och under kontrollerna på psyk var det "fortsätt ät medicinen". Ibland vill jag trycka i dom 108 mg concerta och skratta åt dom när ångesten kommer, hjärtklappningen, huvudvärken, nervositeten, aptiten sjunker..
Som tur var halverade jag dosen själv efter ett tag. Hade nog inte haft mycket kvar av min kropp om jag hade fortsatt..

Jag saknar Tommi.
Ska gå upp och spela WoW om ett tag, det var längesedan nu. Åkesjänta och lurvpösen ska tamigfan bli lvl 80.

#MMA åredär

Godmorgon!

Igår var jag och Tommi på MMA träningen, som första gång tittade vi bara på eftersom Tommi fortfarande är sjuk och att jag var lite nervös av mig. Men träningen föll mig precis i smaken så på nästa torsdag börjas det! Det ska bli så jävla roligt. Kommer väl komma hem helt blåslagen men det gör ingenting. En sak jag inte förstår är hur det ska bli med min kondition, jag har sån USEL KONDIS. Men jag har blivit av med rökningen i alla fall, har inte rökt sen oktober och det känns mer än bra. Nästa vecka är det Mia som ska vara instruktör:) Jag måste bara hitta ett par snygga shorts!

Hittat en folkhögskola som jag tycker verkar vara intressant.. http://www.farnebo.se/ Vet inte riktigt vad jag vill göra efter Västerberg. Jag är inte redo för att slänga mig ut i arbetslivet än.. Jag känner att jag vill göra något som jag vill göra innan. Det första jag ska göra när skolan börjar igen är att fråga vilken linje det är som ska åka till Tanzania, om det finns möjlighet att göra det även nästa år vill jag söka till den linjen och ge mig in på det.

Sådetså!

#2009

Det har varit ett bra år, rättare sagt: Det har varit det bästa året hittils i mitt liv. Jag tog studenten trots att det blev två år försent. Jag fick fina betyg trots att jag har varit sjukskriven på halvtid, knarkat, skolkat och haft mina svårigheter med diagnosen. Jag kämpade på och gav mig fan på att jag skulle fixa det. Och det gjorde jag. I Februari firade ett år som drogfri tillsammans med äkta vänner.
Sedan kom pärlorna och måleriet in i mitt liv: Det blev MIN grej, som jag kände mig trygg med och som jag kunde hantera utan att ha vägledning från någon annan. I Maj gjorde något som kom att förändra mitt liv helt (till det lyckligaste jag känt i mitt liv). Jag åkte på Tommis releasefest tillsammans med min kusin, utan några som helst förväntningar om något eftersom jag och Tommi inte hade haft kontakt på många månader. Allt resulterade i alla fall till att vi nu bor ihop i Sandviken och har varit tillsammans sen den dagen då jag beslöt mig för att åka till honom och gå på relasefesten  (5;e Maj).
I sommras fick jag något som jag inte visste fanns, eller ens att jag var berättigad till, nämligen boendestöd. Det har varit en stor räddning i mitt liv. I Augusti började jag på Västerbergs folkhögskola och skrivarlinjen där. Jag älskar det! Jag älskar nya vänner, nya erfarenheter, nya ansikten, nya ord, nya böcker, nya idéer. Västerberg, mamma och Tommi har varit och är det största ljuset i mitt liv. År 2009 har jag i lugn och ro andats in nya intryck, sluppit en sommar med psyket och pundarhäng i parken. Jag har tagit allt i min takt och snöat in i pärlornas, World of Warcrafts, böckernas, texternas och måleriets underbara värld.
Tack för detta år, nu väntar jag ivrigt på nästa och allt var det innebär.

#Städa och sortera

Nu har jag rensat och städat i princip hela dagen. Tv hyllan har nu en stor tom låda för Tommis dvd filmer eller vad han nu vill ha där, halva badrumsskåpet är tomt, likaså två lådor i min buddha hylla och nattduksbordet som står på hans sida. Nu har jag framför allt garderoberna kvar att sortera så att skor och kläder får plats åt oss båda, samt den gröna byrån i köket.

Men hittils är jag riktigt nöjd över att jag lyckades få ihop allt så bra! Två kassar med olästa pocketböcker ska jag ta med till antikvariatet (stava?) i veckan och se om de vill köpa allt rassel:P Skönt att bli av med lite skit.

Nu är magen så jävla hungrig för jag har glömt bort att äta idag.

#Färgstarkt

Här är några snabbt redigerade bilder från idag. Tanken innan vi tog dessa bilder var att det INTE skulle se sexigt/porrigt ut på något sätt. Utan vi ville förmedla bilder med attityd, konst och färg i, att man inte ska tänka på att jag faktiskt står i trosor. Enligt mig själv så lyckades vi väldigt bra. Jag ser galen och psycho ut. Men sedan är det upp till "publiken" att avgöra om vi lyckades eller inte. Jag hoppas på det i alla fall. För jag är inte den som vill lägga ut sexiga bilder på det sättet, utan jag vill snarare ge den typen av bilder en käftsmäll och visa att man kan göra så mycket mer än att bara visa kropp (som att stänka färg och leka psykotisk)

Det var ett helvete att få bort färgen sedan. Dessutom STOD jag i min soffa när bilderna togs. Som tur var på en filt som vi sedan kunde slänga. Men hela jag var dränkt i färg och framför allt fötterna som gled omkring på filten.

Att stå modell framför Bella är sjukt roligt och jag vill tacka henne för att hon VILL fota mig över huvud taget haha. Känner mig så bekväm framför henne och det är ett stort plus då vi kan fota en massa galet skit framöver utan att jag ska behöva känna mig otrygg.

VI ÄR BRA BELLA!

Justdet. Min förra lärare nämnde att han kunde hjälpa mig att ordna en webbutik för mina pärlplattor. Det vore så underbart! Tänk om jag får en webbutik så de kan säljas över internet, och att de säljs i vanlig butik i Gävle?

TACK FÖR ATT LIVET ÄR PÅ MIN SIDA!!

#Positiva saker

Som ni kanske förstod av mitt förra inlägg så flyttar Tommi in med mig på Fredag. Det kom väldigt snabbt men aldrig har jag varit lyckligare. Så dagarna fram tills dess ska jag fixa med mina garderober så vi båda får plats med kläder osv. Det är redan trångt som det är men jag är firnulig av mig så det här ska ordnas på ett eller annat sätt. Vi får lov att bo här i ettan tills vi får möjlighet att flytta till någon större. Gud vad jag längtar. Nu är framtiden vår!

En annan glad sak som har hänt är att min lärare från John Bauergymnasiet skickade ett mail till mig där han skrev om att han visste en butik i Gävle som kanske skulle vara intresserade av att sälja mina kylskåpsmagneter. Jag ska ta kontakt med de och sen kan jag bara hålla tummarna. Det vore helt fantastiskt om jag fick ut magneterna i butik!! Tack Göran för tipset. Tusen tack!

Snart kommer Bella från klassen hit. Vi ska fota igen. Kladda grön färg på min kropp och hoppas på att klantarslet jag inte sölar ner allt för mycket här i lägenheten.

Ikväll blir det födelsedagsfirande hos Mia.

På tisdag ska jag som sagt läsa upp min dikt Bokstavsbarn inför hela skolan. Nervös?

.. ja tack?????

(Molle var på första sidan i tidningen också)

Lycka

#Shooting dogs

Det blev inte Nils Karlsson Pyssling. Det blev Shooting dogs istället som är en av mina favoritfilmer.
Den handlar om folkmorden på tutsier och hutuer i Rwanda 1994 och hur FN lämnade människor till att dö. Ca 800 000 förlorade livet och länge kallade man inte det som hände för folkmord. Jag finner inga ord för hur förbannad och ledsen jag blir. Jag tycker att alla borde se filmen.

#När jag bli stor

Vet inte vad jag vill bli när jag blir stor.

Kanske göra något av mitt pärleri, bli apotekare, psykiatriker med fokus på ADHD, drogterapeut, författare eller fotograf.

Jag vet inte!

Jag älskar att pärla, jag älskar galna skrikiga blandade färger i konstiga kombinationer, jag älskar att hjälpa, jag älskar att knäppa bilder, jag älskar att vara kreativ, jag älskar rättvisa, jag älskar att skriva, jag älskar att jag är som ett levande FASS ibland och jag älskar när saker går fort.

Om någon vet vad jag ska göra av framtiden, hojta:)

Det här är från en sockerkick

Hej alla vänner, och sånt..

Vad som räddar mina sömnlösa nätter är rätt givet; skogaholmslimpa och en bra bok som just inatt är Dagen då min dotter blev galen. Ett bra boktips till er där ute som gillar att läsa om psykoser och elände.

Jag ligger på soffan hos mamma och pappa. Har full fokus på att sluta spänna mina käkar men det går inte. Det gör bara ondare och ondare och för varje minut blir min koncentration större, men det hjälper inte. Imorgon ska jag till tandläkaren, jag har tappat en bit av en tand. Jag antar att det beror på att jag spänner mig så mycket, lyckas man spänna så hårt att det blir en spricka i tanden lyckas man nog med att bita av en tandbit också ska ni se. Jag hade tur, jag får min grymt försiktiga tandläkare som knappt törs röra mig i munnen för att jag är så rädd. Men han är snäll. Han säger inte så mycket, mer än Hej, vad han ska göra och Hejdå. Men det gör ingenting, jag vill inte höra massa onödigt dravel. Imorgon slutar jag tidigare från skolan och sticker iväg på årets andra skräckutmaning. Förra gången blev jag sövd och imorgon ska jag få lugnande. Det kommer gå bra.

Jag har pärlat många kylskåpsmagneter som ni ska få se på bild sen. Och så har jag börjat för fullt med mitt fotoalbum. Jag satt helt manisk inatt klockan ett på golvet, iklädd endast trosor och bh och rev ut passande ord meningar och bilder ur tidningar till alla foton, klippte och klistrade sedan fast dom i albumet och fick lim över låren.

Har funderat över mig själv väldigt mycket. Det här med att jag inte kan göra något förens det känns rätt. Jag kan tex inte gå ut med soporna, klä på mig, sminka mig, ringa telefonsamtal, skriva blogg eller sova förens det känns rätt. Det är något i mitt huvud som måste vänta ut tills det känns okej att göra allt som behövs göras. Diskuterade det här med mamma idag och vad vi kom fram till är väl att det här antingen beror på mina tvång/idéer eller aspergerdrag. Jag vet inte. Men det jag vet är att det är väldigt jobbigt och hindrar mig många gånger från saker i vardagen.

Nu blev det mycket. Okej, jag erkänner.
Jag drack en cola nyss och vad ni nyss har läst är väl sockerkicken.