drakslynor

idag när jag äntligen öppnade mitt städskåp för att rensa ur alla lådor med tusentals skruvar och småprylar i ringde min telefon.

det var asp. min kära gamla asp som jag har haft som vän sedan första året på högstadiet. men den vänskapen rann sedan ut i sanden när jag tydligt valde ett annat liv och andra "vänner". han lämnade mig i fred under helvetestiden och det som jag tycker är så vackert är att han visar att han finns kvar nu när jag står på benen igen.

han och dunder kom hem till mig idag, drack kaffe, åt blåbärsglass, sedan pärlade jag och asp som två ivriga lekisbarn, jag förstod nästan att han skulle älska pärleriet lika mycket som jag! vi har samma pysselkänsla inom oss, jag och han. vi har många planer inom pärleriet framöver;) kvällen avslutades med att vi beställde hem pizza och åt framför judys domstol. det har varit en trevlig dag med er grabbar!

mia gick nyss, vi började titta på gran torino men hon var tvungen att åka hem tidigare så jag ska se klart den senare ikväll.. eller imorgon, filmen verkar väldigt bra!

imorgon ska jag och mamma åka till valbo, owe jansson osv. det ser jag fram emot. jag ska övningsköra dagen lång:)

behöver jag säga att jag trivs med livet? denna känsla är numer vardagsmat för mig. dock kommer det lite luckor då och då som jag faller ner i men jag klättrar upp lika snabbt och enkelt igen just av den anledningen att jag har lärt mig hur man gör.

återvändsgränd

den där förbaskade mappen som ligger och skrotar på min dator med så mycket som 3 472 bilder i, har jag undvikit i några månader. jag har inte vågat öppna den helt enkelt. i den mappen ligger skalet på mitt tidigare liv.. bilder, det ytliga, de olika maskerna som jag bar.

jag har nu öppnat mappen och tittat igenom allt. min lägenhet pryddes ofta av kläder som polare glömt, ölburkar, olika pipor runt spisen med en överfull askopp, miljontals skor i hallen och jackor jag aldrig tidigare sett, digitalvågar, beska dofter i köket från diverse freebase, foliebitar, en och annan spruta, lipsyl, vattenglas, kreditkort, glasskivor, sugrör, redline-påsar och framför allt -en tjock dimma som egentligen var väldigt osynlig.
min lägenhet var alltså ett tillhåll -mät upp tjacket, dela pillerna, skjut i dig, rök holk, drick öl, fördriv tiden, ta överdos, ligg och nodda, klia dig och spy på min toalett, berätta dina hallisar och flumma runt hur mycket du vill.

det var inte alltid så här, i perioder var jag för mig själv, med anna, med drogfria kompisar (så gott det gick) allting handlade om perioder -droger i perioder, kompisar i perioder. förändringar hela tiden. en rastlös själ måste ha ombyte och variationer..

clowner

just det, en fundering innan jag lägger mig..

det är så väldigt skrattretande, att människor orkar ifrågasätta vad jag gör uppe sent om nätterna ibland? måste man vara påtänd för att sitta vaken 01 eller? jag hade glömt mitt msn på i telefonen i helgen, och när jag vaknade såg jag att flera stycken hade skrivit och undrat över vad jag egentligen gjorde uppe så sent och yada yada bla! har ni ingenting annat att reflektera över än om jag KANSKE har tänt på igen bara för att jag är inloggad på msn om nätterna? fan öppna ögonen istället och se mig LIVE om det nu är så viktigt att veta hur min drogfrihet går, än att försöka leka dektektiv genom internet. -pajasar!

jag förstår att vissa blir oroliga och undrar över mitt liv då och då. men de människor jag syftar på här ovan är dessa skallerkärringar, osäkra och livlösa personer som inte har någonting annat för sig än att gnälla och påpeka.

så, nu fick jag det sagt.
godnatt:)

den har vaknat

nu har min kreativa sida vaknat till liv. den hade tagit semester i några månader men nu är den uppe och springer igen. -härligt! och vi snackar allt från skrivarglädje, illustration till pärlplattekonst och skoluppgifter. äntligen får jag hjälp av min estetiska sida igen för utloppet av mina känslor. jag har så många ord och meningar i huvudet att väva ihop till underbara texter, så många idéer om design och pärlplattsmönster att jag blir alldeles lycklig. jag tackar gud för att word finns i min nya mobiltelefon.

jag ska ta mitt brinnande huvud och lägga mig i sängen med katterna alldeles strax.

det har varit en fin kväll tillsammans med mia. och jag hoppas på att mitt lilla fjäsk om maskeradfest går av stapeln haha;)

häjhäj

nu är katterna hemma. kråkan sitter ute på balkongbordet och blickar ut mot den stora vida världen med hennes diamantögon som man drunknar i. molle strosar omkring genom lägenheten som den livsnjutaren han är, nosar på lite saker, går vidare, stannar upp, nosar igen. bara för att se om allt är på sin plats nu när de är hemma igen.

ikväll kommer mia hit. min nya vän. vi ska se på marley och jag, äta popcorn och blåbärsglass -en unik blandning.

i hallen har jag hängt upp några av mina pärlplattor. det blev väldigt fint, men de ramlar ner. kluddet på baksidan är väl inte till för så tunga saker.

jag har haft en underbar vecka med j. vi behövde mer än någonting annat träffa varandra igen och det var på en vänskaplig nivå som kändes trygg och skön.

ganska kul när jag tänker efter hur roligt det måste ha sett ut, två bokstavsbarn som umgåtts med varandra 24/7, det var en viss teknik att få oss båda i samma sinnesstämning. jag som svänger i humöret hela hela tiden, blir förbannad på jobbiga ljud och j som är hyperaktiv och pillar sönder allt som kommer i hans närhet. på något sätt så fixade vi dessa dagar. det gick hur bra som helst.. jobbigast var det väl att handla, båda får panik i för stora folkmassor och när vi stod på willys med korgarna fulla och väntade på mamma och pappa som också var därinne började j att se ut som en tjackad jag-vet-inte-vad. han blev helt enkelt så nervös av alla människor att han blev ryckig och speedad. så vi gick ut och väntade i bilen istället.

nu har jag huvudvärk. ska äta, se klart på playa del sol och invänta mia.

HÄJHÄJ

yo

jag är så jävla dö-trött att jag vill somna om och sova hela dagen ut. jag skulle ju fan till historian i morse men tydligen så vaknade jag inte av alarmet. dessutom har jag tappat ett rått ägg på köksmattan och en kastrull med vatten på golvet. det är nog inte min dag idag.

men jag lyssnar på moby, som påminner mig om j. han åkte hem igår. det blev cch är så klart väldigt tomt.

jag har beställt pärlor för 350 kronor vilket kommer att resultera i flera tusen pärlor i olika färger. jag längtar!! är det någon som vill ha något så är det bara att hojta till;)

jag måste skriva mitt personliga brev också.. inför ansökningen till västerbergs folkhögskola och kursen "skriv färdigt din roman". jag önskar av hela mitt hjärta att jag kommer in. och jag ser inte fram emot studentveckan, jag får bara en klump i magen och undrar om jag ska skita i alla dagar förutom självaste studentdagen?

Life Story

Hej!

Förlåt för min dåliga uppdatering, har fått påminnelser och fina ord som att dem saknar min blogg. Det värmer att höra.

Igår var jag på tolvsteg i Leksand tillsammans med Hasse och Lisa som jobbar på Nyvy här i Sandviken, men även där i Dalarna. Jag åkte dit för att prata inför gruppen där om mitt tillfrisknande. My Life Story. Det var en mysig lokal de höll till i. Vi kom dit runt 11 tiden och kl 13 skulle allt börja. Jag var jätte nervös på morgonen men det släppte när jag kom dit. Miljön fick mig att känna mig tillfreds och när människorna droppade in kände jag på en gång gemenskap och min nervositet förvandlades till energi och kraft istället. Kan ni gissa hur många människor som var där? Som jag aldrig tidigare hade träffat? Jo, 25 personer. Inte ens det fick mig mer nervös. Jag stod ute och rökte innan vi skulle ha grupp, från en silvrig bil kliver en rödhårig tjej ut. Jag vet inte vad det var med henne men jag kände en stark dragningskraft från första sekund. Långt vackert hår, vit väst, baggybyxor, solbrillor, snygg t-shirt, galen väska. Lite som mig. Kommer aldrig kunna sätta fingret på vad det var som fick mig att känna extra tillhörighet med henne..

Det blev dags för alla att samla sig, jag Lisa och Hasse satt längst fram, jag i mitten. Det kändes konstigt att sitta framför alla, jag brukade ju vara en av dem som fortfarande kämpar. Jag ville inte heller framstå som någon duktig översittare. Hasse öppnade med meningen
-"Idag kommer det att bli lite annorlunda. Vi kommer att börja med att gå en runda och se hur det är med alla, sedan kommer vår Vän som är med från Sandviken att berätta hennes historia". Alla delade vilket tog 1½ timme, sedan blev det fika i tjugo minuter och efter det samlades alla igen.

Hasse sa
-"Nu ska ni få lyssna på en ung tjej och hennes resa. Nu får hon presentera sig"
Jag såg hur allas blickar fästes på mig, jag tog ett djupt andetag och tittade ut bland folkmassan. "Hej, Jag heter Sophie och är narkoman" möttes av ett varmt välkomnande -"Hej Sophie!" och sedan satte jag igång. Berättade om min trygga barndom, blandad med hyperaktivitet och en rädsla om att vara ensam och inte känna gemenskap med någon. Många stämde in och nickade igenkännande när jag berättade. Fortsatte med mellanstadiet, högskolan, fel umgänge, cannabis, tandläkaren och stesolid, gymnasiet, kokain, amfetamin, subutex, avgiftningen, BIG utbildningen som jag deltog på under subutexpåverkan, min relation med mamma pappa syster och kusin. Hur sista helvetesveckan såg ut. Jag berättade om Kråkan, och jag började nästan att gråta. Ögonen fylldes av tårar. Jag berättade hur jag bestämde mig för att sluta, hur mamma hade satt ner sin fot och sagt ifrån om mitt beteende, hur jag gjorde för att ta mig ur.. kören, tolvsteg, rutiner.. Jag pratade i en halvtimme. Tackade för mig och sedan fick alla ställa frågor och dela om vad de tyckte om allt jag berättat och vilka tankar som ploppade upp i deras huvuden. En tjej längst bak lyste upp som en sol och sa att hon också hade ADHD, fortsatte med att berätta hur skönt det kändes att höra att någon varit med om samma saker, hon hade aldrig träffat någon med missbruk och ADHD bakom sig.. Hon sa också "vi är som popcorn, först är vi små kärnor, sedan när vi får vår medicin vecklas vi ut till stora popcorn och är som sprudlande människor vi också". Jag log och kände mig varm i hela kroppen för jag förstod precis vad hon pratade om. Vi har det fina, vanliga inom oss, men vi behöver en spark i arslet för att detta ska blomstra ut, i detta fall vår medicin.

En man utan framtänder, med amfetamin och alkoholmissbruk tittade mig rätt in i ögonen och sade -"Du är en fantastisk människa Sophie, du lyckades med det jag misslyckades med. Du la av med droger, jag har alltid bytt ut droger mot en annan drog. Tack för att du kom hit idag. Mycket väcktes till liv inom mig".

En tant med alkoholism log med tårar i ögonen, sade -"Jag blir så glad över att höra din berättelse, du är så ung och ändå resonerar du så klokt. Du har hela livet framför dig. Det kommer att gå bra för dig det vet jag! Lycka till i framtiden Sophie".

En kille längst fram berättade av hela sitt hjärta hur starkt det var av mig att sluta trots min unga ålder.

Ungefär samma jargong kom ur alla 25 personers munnar när jag talat klart. Jag blev så rörd, tårar i ögonen under hela tiden. Den sista att dela var den rödhåriga tjejen..
-"Det är lika häftigt varje gång, vi har aldrig träffat varandra, ändå känner jag sån stark gemenskap med dig, även fast vi inte har samma typ av problem så känner jag igen mig i allt du har berättat om. Om den trygga kärleksfulla uppväxten, om den plattformen du stod på, som du kallade det, om att ändå inte vara nöjd, om att känna sig som en ailen.. Denna eftermiddag var underbar. Tack Sophie för att du kom".

Jag blev så paff att hon kände samma sak som jag.. Jag har inte hennes nummer, jag vet bara vad hon heter. Någon gång träffas vi nog igen, ödet får bestämma.. Jag kommer att leva länge på dagen igår.

Att få tömma sig totalt var som en befrielse, jag berättade hela mitt liv för 25 okända personer. Det kändes inte ens konstigt. Vi har alla samma börda släpandes i våra ryggsäckar -beroende.

skavsår.

-"sophie kommer du ihåg när vi satt i bilen på väg hem från arlanda? du var så trött och jag var så rädd"
-"vad var du rädd för?"
-"jag var rädd för himmelen, den såg ut att aldrig ta slut, den blandades ihop med horisonten"

-"jag är så rädd sophie, ibland tror jag att du fortfarande ska väcka mig" han grät med en darrig skör pojkröst och jag svarade
-"jag har också haft psykos, jag irrade runt mitt i natten, slog mina knogar blodiga och skrek på bilar i min ensamhet, men jag vet att jag aldrig kommer tillbaka dit. för det var förut! det är bara ett minne som ligger kvar och skaver, jag kommer aldrig att få uppleva just det igen" och våra tårar blev en mix av trygghet trots att vi var flera evigheter ifrån varandra.

sophie sugar

sitter just nu och lyssnar på sophie sugar, en fantastisk dj och hon ligger dessutom etta på min topplista av vackraste kvinnor. hon hade en galet bra spelning på kryssningen, precis i min smak.

jag har ont i min hals.

jag är uttråkad.

jag vill göra någonting..

fobi

just nu är det ett virrvarr i mitt huvud -jag har ingen struktur på någonting.

jag vet inte vart jag ska börja eller vilka trådar jag ska dra i för att få ordning och reda på allting. framförallt tänker jag på:
*alla läxor
*hur studentveckan ska gå till (vilka ska jag vara med jag får panik!)
*när jag ska åka till gävle och ordna mitt pass inför grekland samt när jag ska åka till apoteket för att ordna ett intyg för att få med min adhd medicin dit
*vilken dag jag ska åka till psyket för att lämna ett drogtest och övertyga en nära person om att jag fortfarande är drogfri
*när jag kommer att bli klar med körkortet och hur det kommer att gå med teorin
*hur det ska gå imorgon när jag får en annan körskolelärare
*när borde jag börja skriva på kaosflickan igen
*och ja åter igen, skolan!

jag måste ha struktur på allt, planer, vara förberedd.. annars blir det KAOS.

ikväll har jag blivit intervjuad genom telefonen av en tjej som jobbar på en grundskola med barn med adhd/asperger. hon skrev på ett adhd forum att hon ville komma i kontakt med någon mellan 18-25 års-åldern som har diagnos och kan berätta om hur det var i grundskolan och så. jag mailade och ställde upp! givande samtal.

något jag blev påmind om var när min mamma fick skjutsa mig 1,3 mil till skolan varje dag under 7:an till 9:an på grund av min sociala fobi.. jag åkte aldrig buss till skolan, jag hade sån jävla hemsk fobi för dem att mamma fick agera taxi.. helt sjukt egentligen. under högstadiet gick jag inte ens i en affär själv. om mamma eller tex elin gick någon meter ifrån mig skrek jag och fick spel. ibland fick mamma eller elin helt enkelt gå in i affären själv och handla åt mig medans jag väntade utanför..

idag går jag till tandläkaren själv, tar blodprov själv, handlar mat och kläder själv, pendlar till och från skolan själv.. vilka framsteg alltså..

drömmen om birro

jag har drömt att jag träffade marcus birro. han gav mig den mysigaste, varmaste, ärligaste,mjukaste och vackraste kramen jag någonsin fått och jag viskade i hans öra att "dina ord har hjälpt mig genom min drogfrihet".

jag och mamma var på affären och handlade igår, jag går som vanligt fram till tidningarna för att leta ut den korsordstidning som ser roligast ut, men min blick fastnade på en annan tidning.. jag blev helt lycklig och började le när jag såg vilka som var på framsidan och jag ropade till mamma "titta! det är ju birro och hans tjej" jag vet inte, men jag känner lycka av att läsa om alla framsteg och om stoltheten som lyser så klart genom bloggen. det är så vackert.

tack för att drömmar finns. drömmen jag hade i natt kommer jag att leva länge på.

spöken

jag är verkligen ingen melodifestival-nörd men jag måste få utbringa min glädje inför vinnarlåten! sjukt bra låt, annorlunda och med ett galet tryck i. visst ville jag att caroline's låt skulle vinna också.. men man kan inte få allt.

just nu sitter jag hos mamma och pappa på nedervåningen, ensam. eller ja, två griskatter sover i en varsin fotölj även, fint skare va må ni tro! det ska bli spännande att se om spökerna kommer att härja på ikväll. sist jag satt ensam här nere så var det ett jävla liv på övervåningen. mamma och pappa sov, dessutom hade vi besök av min kusin + hennes man och två barn (de sov uppe i mitt rum). jag antar att spökerna blev oroliga när vi hade främmande och klampade därför omkring som yra höns. det är skönt att jag inte är rädd längre, jag känner mig bara väldigt irriterad på dem för de stör mig när jag ska sova. och det jobbigaste är att de är som mest aktiva i mitt rum och i hallen utanför rummet. det måste vara en eller två personer som driver omkring här.. och jag förstår inte att ingen annan än jag hör dessa ljud. de låter så jävla högt och tydligt ju? det enda mamma kan känna av är att hon känner sig iaktagen i köket.. nåja. vi får väl se om de är lugnare ikväll:) annars river jag i på skarpen. det brukar fungera ibland..

hej

jag lever!

kom hem från monday bar spring cruise igår kväll. har haft helt underbart roligt! dansat så mycket jag bara orkade. mest stod vi på hardstyle golvet, där trivs jag bäst.. bland hårdare techno, det blir för mjukt och halvdant för mig annars:) men armin van bureen var grym och sophie sugar också dessutom.

innan jag åkte iväg på kryssningen så såg jag det som en utmaning för min drogfrihet, med tanke på att det förekommer en hel del droger. men jag tänkte inte på droger i ett romantiskt syfte, kände endast avsmak och äckelkänsla när jag såg någon vara påtänd. så när jag kom hem var jag så otroligt stolt och glad över att jag inte reflekterade över återfall osv..

men tydligen gav bilderna jag lagt upp på mig från kryssningen ett annat intryck. fick höra direkt när jag lagt upp den att jag hade SÅ stora pupiller att det knöt sig i magen av oro, och att jag såg så ohälsosamt smal ut.. jag vet inte jag blev bara så väldigt ledsen av att höra det. väldigt ledsen. trodde att mitt drogfria liv skulle lysa igenom men icke. kommer få leva livet ut med att övertyga övertyga övertyga. en narkoman är svår att lita på, jag vet det! men jag tog så hemskt illa upp i vilket jävla fall som helst.

kryssningen var det bästa jag varit med om! tackar sophie för underbart sällskap.

Framåt

Någon är åksjuk. Fy farao. I vissa bilar blir jag sjukt illamående, typiskt att jag ska bli det i bilen jag övningskör i. Nåja, nu har jag klagat klart. Har kört i stan, i örta, i björksätra och i en massa rondeller och trafikljus idag. Läraren sa att om allt går så bra som det har gjort denna vecka, nästa vecka, så kan jag boka uppkörning då :) plus att jag ska kunna teorin då. Känns så himla bra. Väntar på en teorilektion just nu. Sen kommer mamma och pappa och hämtar katterna och spikar upp min manu chao tavla åt mig. Jag sover hos Sophie i natt för imorgon blir det monday bar kryssning mina damer och herrar. Helt underbart. Livet leker. Vill hälsa tack till Mia som kom över med tröjan hon köpte i thailand åt mig:) en ed hardy hood. Tack för trevligt sällskap också! Hej svejs alla. Kanske skriver mer hos Sophie eller imorgon innan vi åker. Fridens till allt flammigt folk där ute ;) ha de gött häj.

guld och backar

hej fans, folk, vänner osv:)

sitter just nu och är så där skönt trött i huvudet som jag bara lyckas bli ibland. så där trött som alla andra blir om kvällarna utom jag, utom idag. så jävla skönt att kunna gå ner i varv för en gångs skull. tackar mitt brinnande huvud som går om dagarna på körskolan. vilka framsteg jag har gjort, igår lärde jag mig att starta, växla och krypköra. ja, idag har jag kört i stan, i rondeller, trafikljus, backat och vänt i korsningar, lärt mig mycket om högerregeln osv. brååååh, sa jag till mig själv i bilen, läraren hakade på min göteborska och så satt vi där och snackade så i några meningar haha.

jag och jocke har pratat mycket om skrivkramp idag. för vi båda lider utav det. vi har höjt ribban så pass mycket i skrivandet att vi inte kommer någon vart då vi känner att allt som vi skriver måste vara guldkorn, blir det något halvdant vill vi inte skriva. skönt att han har samma problem som mig, jag kan ventilera och prata med någon som förstår.. jag måste försöka hitta tillbaks till skrivandet igen, kanske sänka ribban lite och tänka att det blir bra även fast det kanske inte är guldrader liksom.. jag har stirrat mig blind helt enkelt.

nu jamar kråkan som en könsmogen kyrktupp så jag måste leka av henne lite med den rosa könstiga leksaken. sen läsa i teoriboken sen sova.

puss puss puss, fina ni.

hjärngympa

god kväll!

just nu är mitt huvud som jag vet inte vad, en elefantjord, myrstack, nertrampat gräs och avhuggna trädgrenar? satan vad min hjärna har fått arbeta idag.. satt vid datorn på körskolan från 09 - 12 sedan blev det att köra två dubbellektioner från 13 - 16. det har gått så jävla bra allting. känner mig väldigt väldigt nöjd över dagen, men slut är jag -med all rätt.

nya tag imorgon.

och jag ska försöka skriva lite längre då.

leverkorv och popcorn

själv är man i stockholm, rättare sagt på best western hotellet vid vasastan med el kusino mätildääh.

idag har vi:

packat förjävligt överdrivet mycket för en enda natt.

åkt buss och räknat ut hur många mackor killen vid sätet bredvid hade med sig (åtta stycken med leverpastej)

somnat och vaknat till panflöjtar och psykadelisk trance.

fått larry (som vi döpt vår resväska till) på bredställ ett flertal gånger.
ätit indisk mat på kungshallen (som rev till ordentligt i magen dessutom)
tagit en promenad från hotellet till tunnelbanan på odenplan där vi insåg ganska snabbt att mathildas katt har ett eget hamburgehak(sippans kiosk)

yrat omkring i diverse affärer.
löst korsord och ätit pasta i lobbyn på hotellet.

hämtat is ur ismaskinen.

strippat litegranna.

men det bästa har jag spart till sist. efter att ha blivit utblängd av två snuskfetknoppsfanskap på hotellet så gick vi till ica. där köpte vi så mycket som: hjärtchips, ölkorvar, brämhultsjouice, cola, skvallertidning, en strippbok och cornetto citron. sen ställer vi oss skamset i kön.. i tron om att vi är helt sjuka i huvudet som har köpt denna kolosala blandning av saker.. men tänk så fel man kan ha, framför oss står en skit snygg kille.. och jag tittar ner på rullbandet och vad har han köpt? jo... LEVERKORV OCH POPCORN. kan inte komma på någon konstigare blandning. ville så gärna säga "vill du bli som mig, om inte, stick hål på leverkörven" (bara kusin och mamma som fattar men i alla fall) det roliga var att han nämnde för kassörskan att det minsann var halva priset på leverkorven så hon skulle komma ihåg att dra av det.. så nu sitter jag och mathilda och spekulerar i om han hade planerat att köpa korven, eller om han gick ner för att köpa popcorn och sedan såg att det var halva priset på korven och blev så lycklig att han slog till! jag tror helt klart att det var ett planerat köp.

(nej jag är inte hög -bara på livet)

kvällen lider mot sitt slut och jag har precis konstaterat att mathildas ölkorv var betydligt godare än min. imorgon blir det att försöka hitta till saturn return (japp, här ska det handlas ravekläder) och äta en sjuhelvetes frukostbuffé. jag längtar.

puh...

det är så svårt att komma ihåg allt som har hänt, angående mitt skrivande. så jag har försökt att göra en överblick på hur det har sett ut (i korta stödords-drag)

Mars 2007 Kommer hem från avgiftning
Mars 2007 Tänder på
April 2007 Tjackrace-period och en vän från avgiftningen dör
Maj 2007 Relativt lugn period, bal med Jenny och jag knaprar stesolid vid middagen. Testar subutex och finner mitt livs kärlek. Fyller år, påtänd och har klåda på kalaset.
Juni 2007 Skolavslutning, jag stannar hemma och snortar sub. Resten av månaden är en subutex period. Ligger mest i sängen och spelar tv-spel med Anna. Äter även lite benzo då och då.
Juli 2007 Benzo och stilnoct period. Jobbar alltid påtänd. Blir även inlagd på psyk 3 vändor i Juni/Juli. Ligger ofta i parken och är subbad.
Augusti 2007 Benzo, subutex och stilnoct period, jobbar som fotograf, helt väck.
September 2007 Anna och jag åker till ***** snortar sub på tåget och ser på Håkan Hellström.
September 2007 Anna jag ***** och **** åker till Afrika med 2c-b
September 2007 Jag får psykos av Stilnoct, blodiga knogar, skriker på bilar och åker taxi helt förvirrad till Järbo, mamma och pappa fattar ingenting, Resten av September röker jag cannabis
Oktober 2007 BIG utbildningen, går på subutex
Hela oktober är en subutex månad och jag praktiserar på dagis, har med sub på praktiken.
November 2007 är också en lång sub-period.
November 2007 Anna och jag på Tiesto, köper tjack och snortar på toan, dansar i 4 timmar.
December 2007 Får formulär om ADHD
December 2007 Anna och jag på kultiration, subbade
December 2007 Roppar & T period, nojan till kojan kom, gröna parlinotomtar och iktorivil Januari 2008 Inlagd 5 dagar på Gävle sjukhus pga magsmärtor
Januari 2008 Cannabis veckor
Slutet på Januari börjar helvetesveckan med rökheroin, roppar, överdosering av tramadolpulver.
Februari 2008 Inlagd på Gävle sjukhus igen
Februari 2008 Slutar knarka.

.

jag är just nu bland psykadelisk 60tals rock och svävar. lite jefferson airplane, the doors och the beatles. tänk om jag skulle få vara med och se när dessa band blev höjd upp till skyarna.. få vara med och se hur musiken växte och växte.. gå på flummiga konserter i hippie-kläder och bara leva loppan. i mitt nästa liv vill jag leva på 60 talet, eller så vill jag bo i mexico och höra så sköna accenter att man får orgasm.

jag har en fråga..eller, ett konstaterande egentligen. ni som har läst kaosflickan, och sitter inne på lite tips och råd om att tex: detta borde hon ha skrivit mer om, formulerat bättre, lagt till, tagit bort, förklarat djupare osv.. säg det till mig. jag är i stort behov av kritik och respons. så som det ser ut nu har jag fastnat helt och hållet. jag kommer ingen vart. jag behöver bolla mina tankar och idéer med någon, men det är så svårt när magnus sitter i afrika, 14 timmar härifrån..

röster mellan generationer

iih:)

hämta andan

idag var jag till vetrinären med molle, han var så himla duktig och jag fick beröm för att jag sköter hans ögon och näsa så bra. de tyckte att han var en stilig katt. några prover togs för att se så han inte har någon infektion eller liknande i kroppen, i övrigt var han en frisk liten griskatt.

på torsdag åker jag och mathilda till stockholm, vi bor på hotell över natten och ska mysa omkring i vår egna takt, inget stress och galenskap -bara njuta. och jag längtar. vi är framme 11 på torsdags morgon och hemma igen på fredag vid 19 tiden. kristian ska bo hos mig och ta hand om katterna. tack älskling.

min micro har gått sönder, den bara small till tidigare ikväll. det var väldigt onödigt, men jag får köpa en ny imorgon.. micro är något jag verkligen behöver.

på lördag spelar organismen i borlänge. är det någon som vill följa med? jag skulle nästan kunna åka själv för att jag älskar den mannen så mycket. men nej, någon till själ ska med så enkelt är det. så VILL DU ÅKA MED MIG?

nu ska jag försöka sova.. är jedde trött.
godnatt alla där ute. godnatt t, jag älskar dig.

min kusin är det bästa jag har

det allra bästa.

minnen av tårar.

just nu känns det så skönt att gråta. jag klämmer ut tårar som färgas kolsvarta av gårdagens mascara. tittar man noga på tårarna kan man se hur mitt förra liv såg ut.

i den tår som klättrar ner längst min kind just nu står jag ute på gatan en sen höstkväll. jag lämnade min lägenhet, har rycksäck på ryggen med brevpapper och ficklampor i, jag har ingen jacka på mig, inga nycklar med mig. jag kommer inte in genom porten. jag slår mina knogar blodiga mot den gula betongväggen som omfamnar allt som de andra inte ser. jag knackar på bilarnas rutor som står parkerade, undrar varför ingen släpper in mig, jag ser ju att de sitter där inne och trycker.. jag skriker "SLÄPP IN MIG" och går till nästa bil, drar i dörren, sliter, skriker..

sen höstkväll och jag fryser, blöder, är på botten och krälar..

allting är precis annorlunda nu

att se livet på ett annorlunda sätt.

som att mina ögon är nyputsade
slipade från dess gropar och farthinder som
en gång fanns där.
jag visste inte att livet var så här
tydligt.
jag trodde att livet skulle vara
luddigt, dimmigt, mörkt
och svårt att ta på
med oändliga gränder som jag går vilse i.

nu är livet som
krukor som går sönder mot marmorgolv
jag hajar till
uppfattar
förstår
går vidare och limmar ihop alla bitar med
ryggen rak.