navet

jaha ska jag berätta om vart jag var igår då? om det där med galenskap och kreativitet?

så här är det.. de som hjälper mig att få boendestöd (ombudsman kallas det) var som sagt på besök hos mig i förrgår. de frågade om vad jag gör i sommar osv, eftersom att jag tar en paus av olika anledningar nu över sommaren så berättade de om ett ställe som heter "navet". det är ett ställe som har öppet varje dag och som människor med olika diagnoser kan gå till för att göra något av sina dagar. de har massvis med saker som man kan göra, tex att göra tryck på kläder (som jag alltid har velat försökt mig på), göra olika glasskulpturer, målningar, sticka, sy, dreja.. finns ett jätte stort utbud.. jag frågade mitt personliga ombud på en gång "kommer det bara vara jag isåfall som är normal där? det känns som att alla förutom jag kommer att vara galna" de sa att det fanns tjejer i min ålder som är lite mer "normala". men de flesta är ju där pga psykoser, depression osv. men de sa även att jag kunde vara en bra person att komma med nya idéer och inspiration till de andra..

jag var dit igår och efter besöket sa carina "jag verkligen såg hur dina ögon lös när vi gick där inne, där kommer du nog att trivas sophie". jag var så glad, det där var verkligen något för mig. sen struntar jag i att jag kommer att få tillbringa dagarna med galningar, tjejer med så djupa skärsår i armarna att man blir illamående, tanter som sitter apatiska i hörn och gubbar som skrattar åt tystnaden. jag tänker ta med mina målningar och pärlplattor dit och vara där så ofta det går, hellre är jag bland människor, sjuka som friska än att sitta och trycka på mina idéer ensam i min lägenhet. jag vill ut och jag har nog mycket att bidra med där. det känner jag. det här känns bra.


som ett fritids för människor som har hamnat lite snett.