jungfrusil

idag har jag och jenny varit ner på stan och köpt presenten och straffet till min gröna studentfest imorgon. det kommer att bli hysteriskt roligt..

på vägen till systemet träffade jag en gammal polare, det var ganska otäckt -han var så påtänd att man inte ens behövde granska honom för att märka det. hans kropp rörde sig ibland i slowmotion, ibland i kramper, ibland så speedat att jag knappt hann med i rörelserna. han försökte tända sin cigarett, vi gick bakom honom.. han kastade tändaren i väggen och svor för sig själv, sedan vände han sig om och såg mig, och sa "har du tändare? oj..det var knappt att jag kände igen dig först, jag ser ju ingenting! jag brukar ju ha solbrillorna på mig i vanliga fall för att kunna se alla människor, allt går så fort" käkarna hoppade nästan ur led på honom.. jag följde med i hans svängar och skrattade om vartannat med honom, tur att jag vet hur man ska bete sig runt så trasiga människor, han hade nog flippat om jag sagt eller skrattat på fel ställe.. vi fortsatte att prata lite allmänt.. han sa "du ser ut att må bra iallafall" utan att vika sina kolsvarta pupiller från mina normala. han menade det. det kändes konstigt att han menade det.. jag tänkte tillbaks på sista veckan då vi satt i den där kvarten, då jag tittade på när han tog sin jungfrusil, då jag hörde när han sa "jag ska bara testa skjuta i mig en gång, sen aldrig igen", då jag såg hur han sköt i sig den andra, den tredje.. då jag såg hur allt var kört.