under tidiga mornar är hjärnan fylld till bredden av levande drömmar som far runt i lugna, stilla intervaller, och när jag vaknar är allt bra. hur dåligt jag än mådde dagen innan, kanske av benzoabstinens eller kokainavtändning -när jag vaknar är allt bra.
spökkatten tassade på mina höfter inatt, hon fastnade med sina klor i mitt täcke som luktar vanilj och lavendel. hon sov sedan på min mage med sina vita puffiga tassar, där resten av täckningen är svart med gräddfärgad haklappp. det var varmt, täcket sjönk ned en bit och jag kände hennes lilla lilla kattkropp ligga där, tryggt och övervakad av min uppmärksamhet.
när jag vaknar är hon borta. hon kanske har lagt sig i hallen på skorna.
och jag vet inte varför, men jag återvänder alltid dit.
det var väl något vi gjorde, något vi sa där som förändrade mitt liv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar