april har alltid varit du

jag vet inte riktigt vad jag ska skriva eller ens hur jag ska formulera mig. en livsgnista har tänts inom mig. en livsgnista utöver den jag hade innan. den är som en spark i baken. en kom igång gnista. det känns skönt.

aptiten är tillbaks, jag har ätit lunch kvällsmat och 2 frukter idag. igår åt jag annanas, 1½ banan och tacos på kvällen. dagarna innan det var det endast frukost och några tuggor av maten jag hade lagat helt i onödan. nu är jag hungrig igen. tack.

jag tror det är tiden på året att skylla, att jag saknar dig och minns allt så väl. april har alltid varit du. jag är nog jätte fånig men jag läser gamla msn loggar, bara för att se vilka ord du valde att ge mig. jag analyserar -2-3 år efteråt. det är fånigt. men hellre att jag gör det jag måste för att gå vidare nu när saknaden kryper på. jag blir fortfarande så himla arg över att ingen annan än jag ser det som jag ser så vackert. och ibland vill jag skicka min novell till dig. jag vill att du ska se hur mycket jag faktiskt tyckte om dig. hur kaos allting faktiskt var.

-Han var så vacker, klädd i en grön pösig vindjacka och blåa slitna jeans. Nertill hade han vita sneakers av märket DC och så klart hade han sin keps på huvudet. Timmy var mycket längre än mig och han hade stora vackra händer. Innan jag träffade honom var händer något helt oattraktivt för mig. Men hans händer var så vackra! Hans blodådror syntes väl och hans knogar var täckta av ärr; det gjorde honom ännu mer vacker på något konstigt sätt. Jag såg på en gång att min hand skulle passa perfekt under hans

Nu trycker jag på stopp på den biten i mitt huvud som handlar om dig, går till soffan och tittar på hells kitchen.

idag har jag pärlat 3 beställningar som ska skickas imorgon och här är min studentklänning (tyllet syns dock inte nertill och inte heller rosetten på sidan, men ändå)