idag vill jag sätta mig på en buss, eller ett tåg och åka ingenstans, bara följa dit vägarna tar mig och lyssna på musik ur min ipod, ransaka mig själv för kanske andra eller trettiofemte gången. man brukar säga att man har stunder för sig själv, sin egen tid. jag trivs som bäst när jag åker buss eller tåg med min ipod på nästan högsta volym i öronen. då är tiden min och jag tror att jag ska åka med destination okänd idag bara för att jag kan.
igår sa min läkare åt mig att gå när jag började gråta i hans rum. "jag har en annan patient nu, du måste gå, vi bokar en ny tid"
jag har hela historian från denna händelse på min laptop så ni får ta del av den sedan när jag orkar anstränga mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar