dåså, så var halkbanan avklarad. varför hade jag oroat mig för den enkla grejen kan jag ju undra nu efteråt.. gick prima skinka! "PRIME PRIME" mathilda;)
en sak jag verkligen fick bekräftat idag var min dåliga förmåga angående avstånd och bedömning av vikt. vi fick ett låtsas huvud att hålla i för att gissa hur många kilon det vägde. jag var stupsäker på 20 kg och tänkte det för mig själv (SOM TUR VAR) när han sedan berättade den rätta siffran var det så lite som 4,5 kilo. jag är så glad att jag inte sa min gissning högt för fyfan vad jag hade skämts.. förstår inte heller hur jag kan vara så dålig på att bedömma saker.. 15,5 kilo är en jävla stor skillnad! undrar om detta kan ha något med min adhd att göra? mycket möjligt.
nu är en stor klump i magen borta då halkbanan är kvar. nu har jag "bara" : teorin, uppskrivning, uppkörning, uppsats i historian om psykvården på 1930 talet, rapport på mediekommunikationen, 1 samhällsprov, 2 historia prov och ansökningen till västerbergs folkhögskola kvar.. PUH. gud hjälp mig -ett stackars barn som jag är.
snart är all snö borta ute och jag längtar ivrigt efter sommaren och att äntligen få ta studenten. det kommer att bli en stor dag för mig. köp paraplyn -för tårarna kommer att spruta åt alla håll haha:)
vet inte hur många gånger mina armar har ryst, mina ögon har fällt tårar och mina läppar har lett och stramat.. så mycket som till dess underbara skapelse med röst och toner som bryter ner mig totalt..
total njutning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar