Ångestjävel. Vet inte om det syns så bra men är väldigt röd och prickig på bröstkorgen. Som jag alltid blir när jag får ångest. Känns som att det brinner inuti. Kvävs.
Vad passar väl inte bättre att lägga in nu än min dikt där jag beskriver hur ångesten känns?
"Klumpar av klister och var
Klistriga varma klibbklumpar
att koka honung, doppa ner en sked
försöka få bort kladdsmeten
utan vatten och det svider som att
pressa rakblad i redan öppna sår
se det gapa skrika och läka
utan plåster
Kvalmiga kväljande kvävandningar
att känna skräck och äckelstank
i ovädrat rum med låsta dörrar och vilja fly
utan fönster
Tryckande från dunkande, bultande
baskaggar med den argaste takten som finns fast
utan instrument och det känns
som nålar i blicken
när dom säger att dom vet vad jag menar, ni vet
:dom utan ångest."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar