söndag 1 november 2009

Halloween



Igår var det Halloween. Jag Sandra Mathilda och Sophie klädde ut oss och hade förfest hos Sandra. Där fanns hembiträden, kittycats, djävular och sailors. Det var faktiskt väldigt roligt. Vi dansade, spexade, skrattade och drog ut sladdar ur förstärkarn så piggarna lossnade och stannade kvar där i (mindre kul). Sedan kom Frippe och ett gäng och därbland var det en som var utklädd till varghatarn i småstadsliv (briljant idé).

Vi gick ut på krogen sen. Dansade bara lite sedan blev det som det blev. Men jag förvånade mig själv flera gånger igår. Träffade Kristian inne på krogen och en kille från förfesten satt bredvid mig när Kristian kom varpå förfestkillen sa något i stil med "vad är det där för en bögfjolla då?". Hade det där varit för 1-2 år sedan hade jag slagit honom, igår sa jag lugnt "det där är en av mina närmaste vänner så ta inte upp den där diskussionen med mig, tycker du något kan du hålla käften eller så kan du gå". Det blev tyst. Sedan frågade han "Hur kom han på att han var bög?" varpå jag svarade "hur kom du på att du var hetero? Det var lika självklart för dig som det var för honom". Jag tror det var för att jag pratade lugnt med honom som han verkade fatta vad han höll på med. För han sa att jag hade rätt och skrattade lite åt sig själv som om han förstod att han var dum.. Resten av kvällen visade han stor respekt för mig. Trodde jag aldrig..


Är glad över att jag inte tänder till på en okontrollerbar nivå längre. Visst, det har spårat ur en gång. Då det där jävla aset sa till Kristian att bögar borde utrotas. Då klarade jag inte att stå emot. Men förutom det har det upstått tusen triggande situationer de senaste året och jag har hållt mig från att slåss och öppna käften. Jag har märkt att det är jävligt skönt att bara låta det vara, och få känna hur adrenalinet pumpar i kroppen. Det är så jävla skönt och det om något ger mig nog en större kick än att slåss och bråka.

På tisdag börjar vi med drama-blocket i skolan vilket jag inte ser fram emot. Jag tycker inte om att hitta på filmmanus och komma på repliker. Jag blir så jävla pressad och skiter hellre i allt. Allt allt allt. Det känns som att jag redan har gett upp hoppet på det här drama-blocket. Vad fan, i våras i gymnasiet lämnade jag in en synopsis, TVÅ ÅR FÖRSENT, till en kortfilm som jag skulle komma på.. Så jag undrar hur detta ska gå. Jag hatar när jag ger upp så här redan från början utan att ens försöka. Jag måste bli bättre på att gilla läget på saker jag egentligen hatar...


PS. Jag och Sandra ska gå och lyssna på symfoniorkester någon gång. Det är inte ens ett skämt. DS

1 kommentar:

T sa...

En dag ska jag gifta mig med hon till höger. <3