Update

Jodå nu är vi friska, får jag hoppas!

Men när jag skrattar ömmar det fortfarande i magen och det känns som att jag har världens träningsvärk, vilket jag också har på grund av allt hulkande. Ni förstår nog inte hur hemskt det här har varit. Ville bara att ambulansen skulle hämta mig när jag mådde som värst.
Spydde till och med av att se Tommi dricka coca cola. Jag drog först täcket över huvudet så jag inte skulle se när han kom in med glaset, men det hjälpte inte. Det blev att akut-spriiinga till toan och det var sjukt nära att jag spydde på golvet.
Nu har ni fått trevliga detaljer.

Tack till Danne och Henke som handlade åt oss mitt i allt elände:)

Jag är i skrivandets stund på plats hemma i Sandviken. Möttes av en hall fullproppad med post, där bland alla tidningar och hemska räkningar låg Småstadsliv 1 och 2 = Lycklig Sophie. Nu ska jag se vad jag har i kylen som inte har gått ut i datum, sedan ska jag hänga tvätt och slänga in en till tvätt.

Imorgon får jag ett efterlängtat hembesök som jag har väntat på sen i sommras. Man tackar!

Det har varit väldigt mysiga dagar hos Tommi trots att vi blev sjuka. Det var rätt mysigt ändå.
Men jag kommer nog aldrig någonsin äta det vi blev sjuk av.. Fy fan. Jag kan inte ens skriva ner det i bloggen för då kommer nog matförgiftningen tillbaks.

Kärlek till min fästman (HAHA fint ord) och kärlek till Nada!

och: JAG TYCKER TAMMEFAN DU BÖRJER BALLA UR JA!!