det är i dessa stunder -då allt hjärnbrus bråkar, slåss och gör hårda kullerbyttor mot mitt huvud, som jag vill bedöva mig själv. ni kan inte föreställa er hur min hjärna kan bli. ni har väl varit på ett fullpackat mc donalds en lördags natt, bland konstant babbel, fulla rangliga folk och gälla röster? om ni har det så kan ni i alla fall föreställa er hur det skulle kännas att vara i fröken magnussons huvud. det gapas och skriks, det skrattas, diskuteras, bråkas, sjungs, viskas.. nej fyfan. förut bedövade jag mig med benzo, med opiater, med tjack, med thc.. och allt försvann. alla vansinniga tankar försvann! drogerna gömde allt som bestod av mig och det var på både gott och ont. i utbyte av att få känna lycka i hjärnan tynades min personlighet bort. det är inte en väg jag tänker ta igen, men ibland vill jag få andas ut. få vila.. jag vill kunna bedöva mig utan att få konsekvenser!
jag vill aldrig tillbaks till det luddiga livet igen. det gav mig bara ett satans jobb med mig själv. ett större jobb än vad som hade krävts om jag har hållt mig drogfri och tampats med problemen då. det är inte värt det.
men låt mig bara få andas lite..
1 kommentar:
det är skillnad på att andas och trycka i sig benzo, tjack m.m. Let it go. <3
Skicka en kommentar