torsdag 18 december 2008

Massor


Jo jag känner att jag har mycket inom mig som jag måste spy ut. Men inte i natt. Så många känslor och minnen som jag måste försöka ta tag i och bearbeta. Jag har fortfarande ett drogsug. Det var då ett ettrigt drogsug denna gång. Men jag håller i mig så jag inte ramlar omkull. Det är det sista jag vill. Att ramla ner igen. Helt galet vilka hemska konsekvenser det livet gav mig, jag var för blind för att se. Ständigt flummig av någon drog på ett eller annat sätt. Idag syns alla konsekvenser så tydligt! Men som narkoman blockerar man såna seenden. Man utvecklar ett försvar mot andra och man använder lögner för att kunna leva.. Jag hoppas att jag får praktikplatsen på nyvy. Jag mailade L och frågade. Jag gick ju där själv i fyra fem månader och jag har erfarenhet. Hoppas de tar emot mig. Har väl en liten fördel då jag känner de som jobbar där på tolvsteg. Här och nu känner jag att media kommer att vara min hobby, något jag kommer att göra på fritiden. Det jag vill jobba med är missbruk, diagnoser som adhd och damp. Det är inom det ämnet jag har något att ge. Och jag vill hjälpa människor till det bättre. Om det så är i afrika som volontär eller i sverige med narkomaner, kvittar. Jag måste ut och hjälpa till så är det bara. Imorgon är det sista lektionen i skolan inför jul och jag hoppas att jag klarar provet i historian. Hoppas! Dags att sova kanske? Har ro i kroppen och det kommer nog att gå, men min hjärna jävlas om benzo hela tiden så det kan även ta en stund innan jag somnar. Men men. God natt alla. Ta hand om er.

1 kommentar:

Hasse Arvidsson sa...

Tunn is

Jag stod på tunn is
Våga inte ta ett steg
Hela livet var en kris
Alla titta bort och teg

Jag hade inget att försaka
Jag svepte kappan efter vinden
vände om och gick tillbaka
En tår rann nerför kinden

Du korsa mina spår
Tog min hand
Du sa kom vi går
jag vill knyta våra band

Du la ditt hjärta i min hand
allt var vackert allt brann
Genom timglaset rann sand
äntligen kände jag mig hel och sann

Du gav mig kraft
Du gav mig mod
Du gav mig sånt
som jag förstod

Ingen is är längre för tunn
Jag vet vad jag har
Jag känner djupet i min brunn
Jag räknar minuter, timmar och dar


Det finns ingen annan väg att gå
Jag vill aldrig mera dit
Där drömmarna är grå
Och regnbågen svart och vit

Jag vill aldrig mera dit

Nu ser jag nyanserna på en himmel som är blå
Vinden blåser genom mitt hår
Jag känner hjärtat slå
Drömmarna är inte dom samma som igår

Nu gör jag det jag känner är rätt
och jag gör det på mitt sätt

Hasse Arvidsson