lördag 6 december 2008

svammel.


jag ska strax gå och lägga mig. under det där lena täcket som jag för en gång skull har bytt ut mot bomull istället för det gamla med dun, och lösa korsord. lägga mig på mage, borra ner mitt ansikte i kudden och dra in djupa andetag, hålla andan, räkna.. 1....2...3..4.5... jag har klarat det så här långt och jag ska klara det längre. jag ska känna lukten från mammas sköljmedel..lavendel och vanilj..nästan så svårt att tyda att man får fundera en hel dag på vad det luktar. jag ska ligga i sängen och tänka på hur mycket jag uppskattar såna små saker i vardagen. som underbara dofter och efterlängtad post. det är plus i kanten och ett extra leende.


jag vill så gärna ha en lång mysig jävla kram. ligga på någons arm och känna hjärtslag. räkna hårstrån i pannan och pussa kinder tills de blir röda.


du har trots allt hängt med i fem hela år. vet du hur många dagar timmar sekunder och hundradelar det är egentligen? jag vet inte, men jääävligt många i alla fall. vill bara tala om att du är den mest attraktiva person jag vet. du är hård som sten på ytan, men jag tycker det är fint, för då berör dina djupa sidor dubbelt så mycket när de kommer fram.

1 kommentar:

Maria Hellsing sa...

Du skriver jättefint och en sak till ... du är stark!