vy från ett luftslott

hm, jag hade skrivit ett långt inlägg. datorn hängde sig och jag hann inte spara. det gjorde mig ganska irriterad.. bara att börja om då.

idag har jag ingen energi i kroppen, känner mig helt utmattad. det är skönt att känna sig riktigt trött för en gång skull, annars är jag bara rastlös och igång hela tiden. det som inte är skönt är att jag har riktigt ont i halsen och i körtlarna, kallsvettas och har ont i kroppen. har haft så i någon dag nu men det har inte brytit ut ännu, snälla gör det istället för att retas?

jag har börjat fått ångest över allt dumt jag har gjort mot mina vänner/familj under mina aktiva år. tidigare brydde jag mig ingenting alls, för att skydda mig själv, för att orka fortsätta. mamma kunde sitta och ha tårar i ögonen framför mig, hon kunde gråta, hon kunde vara helt förstörd och jag hade varken skuld eller skam. drogerna blockerade mig, jag blockerade mig för att överleva. jag orkade inte ta det till mig så jag stängde det utanför mig. stängde dörrarna och levde jävligt isolerat. när jag läser i mina journaler som jag fått från psyk så kan jag verkligen inte förstå att den tjej det står om på alla dessa sidor, är faktiskt jag! helomvändning..

nu, ett halvår utan droger har mina känslor kommit tillbaks, tänk var härligt det är att kunna känna igen, att ha ett samvete, att ha ett val. jag hade inte det tidigare. drogerna var en sån stor mental besatthet som jag helt enkelt inte kunde stå emot. jag känner mig stolt, vilket jag aldrig tidigare har gjort, inte på ett ärligt sätt iallafall. och att känna sig stolt är nog den häftigaste verkliga känslan jag har varit med om..

tänk vad oroliga alla måste ha varit över mig, vad mycket skit jag har lagt i deras händer. "vad gör hon nu?" "mår hon bra?" "har hon ätit?" "har hon tagit en överdos?" "ligger hon på psyket igen?"..
jag är så enormt tacksam över det liv jag har idag. hade jag fortsatt och aldrig lagt av den 5;e februari så vet jag inte riktigt vart jag hade varit idag.. vågar inte ens tänka efter.
det är mycket från den sista veckan som aktiv som jag väldigt gärna skulle vilja få mer klarhet i. det är en enda stor dimma.. eos huset, rökheroin, massvis med roppar, tramadolöverdos, mamma kommer på mig, punda hem kråkan mitt i natten, stall-lukt, en hund.. men vart sov jag vad åt jag åt jag ens och vad var det som fick mig att komma på att lägga ner..
jag tror att jag kände att jag var klar, jag var redo att ge upp, lämna det livet bakom mig, bygga upp något bättre..