som att jag rostar igen. som om all min energi jag hade för dig blir till rödbrun-aktig sörja med sylvassa kanter, istället för kraft. hur ska jag orka fortsätta? hur ska jag vilja leva i ovissheter och lögner? jag vill ta ett stort kliv åt sidan och ignorera, för vad är mina ord värda? vad är det jag försöker med, värt? jag får bara bortförklaringar och ursäkter tillbaks. när du säger hej, menar du det då? jag vet ju själv hur det livet känns, jag har levt och andats i det. jag vet ju själv hur du var då. därför ser jag så tydligt. rakt igenom. jag förnekar sanningen, givetvis. vill tro det bästa om dig. men min magkänslan och mitt undermedvetna säger någonting helt annat. jag är rädd. arg. besviken. otillräcklig och som ett skoskav som aldrig går över. jo! så är det. jag är bara en irritation som vill förstöra. om du bara kan urskilja verklighet från fantastivärld kommer du att se, att du betyder allt för mig och jag vill bara ditt bästa.
men jag räcker inte till.
2 kommentarer:
Du är du o du är bra. Var stolt över dig. Jag känner o blir berörd av det du skriver.
Varma julkramar från mig till dig.
vill bara säga att du skriver bra o man kan leva sig in i det,,ha en så bra jul du kan nu..
Skicka en kommentar