Idag när jag och Tommi skulle stanna vid en mack och köpa spolarvätska så satt det en hund alldeles där vi parkerade. En svart labrador. Tommi gick ut och fyllde på spolarvätska och den där hunden var så söt. Studerade Tommi hela tiden, försiktigt och lugnt. Och dom där ögonen hunden hade.. Jag drunknade i dom. Dom såg så ensamma ut, snälla. Jag började störtböla. Grät som ett litet barn. Hunden påminde så mycket om min förra hund Zigge.. Jag brukar inte vara känslig på det här viset men bara jag tänker tillbaks på hunden så fylls mina ögon med tårar. Vet inte vad det var.. Känns otroligt ledsamt och sorgligt i alla fall... Kan inte förklara riktigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar