ögonen är öppna, de är i nuet. de ser uppdruckna vattenglas, gamla tuggummipapper och lite katthår i soffan. efter ett tag suddas allt materiellt bort, ersätts av små små fragment som jag inte kan röra på, jag vill ta! jag vill känna! jag vill minnas! jag vill så mycket hela tiden och det kanske är det som är.. fel? mina ögon drunknar bland drömmar och förflutna minnen och jag kan inte göra någonting åt det. jag kan inte placera dit nya vägar att gå på, jag kan inte avstå från vissa saker jag har gjort, jag kan inte låta allt jag inte lät hända då -hända nu. det är försent. fast, utan dessa motgångar jag har gått igenom skulle jag inte vara den jag är idag. jag vore någon annan galenpanna om allt inte hände.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar