Dags att skicka in?

Svar till ”En kurd” - Gatumusik – Ja!

Det är exakt dessa åsikter du skriver om som får mig att tvivla starkt på mänskligheten och dess medkänsla. Låt mig berätta att det finns två typer av gatumusikanter; de som står på stan och spelar för att de lever för musiken, för att de lever för att sprida sina toner och där pengarna enbart är ett plus i kanten. De är tillräckligt nöjda över att få sin musik hörd bland förbipasserade människor. Nu kommer vi till den andra typen, som du så nedvärderande påtalar om; de fattiga, invandrare som svenskar, som sitter på gator, i regnet, i kylan, i snöstorm och under sena nätter och spelar. De spelar för att de är tvungna, för att samhället inte hjälper dem tillräckligt. De spelar för att få ihop pengar för mat och andra nödvändigheter. Du säger att din dag blir förstörd när du går förbi. Jag undrar, vem tror du har det värst, du eller dem? Tror du att de sitter där och tigger för att de tycker att det är kul? För att det är en hobby? För att fördriva tid? Om människorna i dagens samhälle kunde sätta sig in bättre i hur andra människor har det skulle det bli en bättre värld att leva i. Var har medkänslan tagit vägen? Jag tycker att det är så otroligt sorgligt att du verkligen har tagit dig tid till att skriva denna insändare, om detta ämne som borde vara självklart att inte förakta. Jag håller delvis med dig om att musiken de sprider inte är den bästa, men när jag går förbi dessa gatumusikanter är det inte musiken jag hör, det är mimiken i deras ansikte jag ser, det är hur samhället hatar dem jag ser, det är ett rop på hjälp jag hör och en oändlig kraft väcks till liv inom mig om att vilja hjälpa. Men förändringar är inget mänskligheten strävar efter idag, det är aldrig någon som vågar ta steget till att göra någonting åt stora problem. Människor är för rädda, för egoistiska och klagar hellre än att agera och förändra.
Nästa gång du går längst Hyttgatan och ser någon sitta och spela, ta dig samman och jämför vem som har det värst, musikanten eller du? Koppla bort det där dunkandet i ditt huvud som förstör din dag och lek med tanken om att vilja förändra, hjälpa och att känna medkänsla. Det efter sådana inställningar vi kommer att komma någon vart i denna upp och nedvända värld.

// Sophie M